Hawaiiöarna
Hawaiiöarna är en ögrupp med nitton öar och atoller, flera mindre holmar, och flera underhavsberg. Ögruppen sträcker sig från nordväst till sydöst i norra Stilla havet mellan latituderna 19° N och 29° N. Ögruppen har fått sitt namn från dess största ö och det är 2 400 kilometer mellan Hawaii och den nordligaste Kureatollen. Öarna bildar tillsammans, förutom Midwayöarna, den amerikanska delstaten Hawaii.[1] Hawaiiöarna ligger i den oceaniska regionen.
Öarna
[redigera | redigera wikitext]Gruppen består av totalt 137 öar och atoller, med en total landyta på 16 670 km².[2][1] Förutom Midwayöarna, som tillhör Förenta staternas mindre öar i Oceanien och Västindien, administreras dessa öar av staten Hawaii.
Huvudöar
[redigera | redigera wikitext]Hawaiis åtta huvudöar[3] listas här från öst till väst. Alla utom Kahoolawe är befolkade
Mindre öar, atoller och rev
[redigera | redigera wikitext]De mindre öarna, atollerna och reven kallas även Nordvästra Hawaiiöarna.
- Nihoa (Mokumana)
- Necker (Mokumanamana)
- French Frigate Shoals (Mokupāpapa)
- Gardner Pinnacles (Pūhāhonu)
- Marorevet (Nalukākala)
- Laysan (Kauō)
- Lisianskiön (Papaāpoho)
- Pearl och Hermes-atollen (Holoikauaua)
- Midwayöarna (Pihemanu)
- Kure-atollen (Kānemilohai)
Holmar
[redigera | redigera wikitext]Vissa källor hävdar att det finns 137 "öar" i Hawaiigruppen[3]. Denna siffra inkluderar alla mindre öar och holmar som ligger nära de huvudöar som listas ovan, tillsammans med individuella öar i varje atoll. Följande holmar inkluderas inte i ovanstående.
- Fordön (Mokuumeume)
- Lehua
- Kaʻula
- Kaohikaipu
- Mānana
- Mōkōlea Rock
- Nā Mokulua
- Molokini
- Mokolii
- Moku Manu
Geologi
[redigera | redigera wikitext]Ökedjan Hawaii har utvecklats genom att Stillahavsplattan långsamt har rört sig nordväst över en hotspot i jordens mantel med en hastighet av cirka 51 km per miljon år. Den sydöstra ön är fortfarande vulkaniskt aktiv, medan öarna i den nordvästra änden av arkipelagen är äldre och vanligtvis mindre, på grund av längre exponering för erosion. Arkipelagens ålder har uppskattats med hjälp av kalium-argon-dateringsmetoder.[4] Baserat på dessa studier kan åldern för den nordvästligaste och äldsta ön, Kure-atollen, uppskattas till cirka 28 miljoner år (Ma), medan den sydöstligaste ön, Hawaii, uppgår till cirka 0,4 Ma (400 000 år).
Aktiva vulkaner finns idag endast på den största och yngsta ön, Hawaii, längst i sydöst, där vulkanerna Mauna Loa (4 169 meter över havet) och Kilauea (1 243 m ö h) ofta har utbrott.[1]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 ”Hawaii”. NE Nationalencyklopedin AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hawaii. Läst 1 december 2025.
- ↑ ”Guide to State and Local Census Geography – Hawaii" (PDF). Washington, DC: U.S. Census Bureau. September 9, 2013. pp. 1–2. Archived (PDF) from the original on October 6, 2016. Retrieved September 16, 2016.”. Washington, DC: U.S. Census Bureau. 9 september 2013. https://files.hawaii.gov/dbedt/economic/library/facts/Facts_Figures_browsable.pdf. Läst 1 december 2025.
- 1 2 Hawaiʻi Facts & Figures (PDF). December 2022. Retrieved January 1, 2023.. State of Hawaii Department of Business, Economic Development & Tourism. https://files.hawaii.gov/dbedt/economic/library/facts/Facts_Figures_browsable.pdf. Läst 1 december 2025
- ↑ Tectonics, geochronology, and origin of the Hawaiian-Emperor Volcanic Chain (PDF).. "The Geology of North America, Volume N: The Eastern Pacific Ocean and Hawaii.". The Geology Society of America. 1989. Arkiverad från originalet den 11 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110611080721/http://www.botany.hawaii.edu/Faculty/Morden/BotZool450/Clague1989.pdf. Läst 1 december 2025
|
