Ubychiska
| Ubychiska | |
| Talas i | Kaukasien (senare Turkiet) |
|---|---|
| Antal talare | 0 |
| Status | utdött |
| Utdött | 1992 |
| Språkfamilj | Nordvästkaukasiska språk
|
| Språkkoder | |
| ISO 639‐2 | cau |
| ISO 639‐3 | uby |
Region där ubychiska ursprungligen talades i gul | |
Ubychiska var ett nordvästkaukasiskt språk.[1][2] Språket dog ut den 7 oktober 1992 då den siste talaren, Tevfik Esenç, avled i Turkiet.[3] Ursprungligen talades språket i dagens Ryssland men år 1864 fördrevs talarna av ubychiska (som mestadels var muslimer) av ryssarna till Osmanska riket, där det blev allt svårare att behålla sitt eget språk då språkgemenskapen blev splittrad.[4][5] Språket studerades bland annat av Georges Dumézil, som även lät spela in åtskilliga ljudupptagningar.
Språkets närmaste släktspråk är bland annat abchaziska. Ubychiska har inte några kända dialekter.[1]
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Ett utmärkande drag i ubychiskans fonologi var att det bara hade 2 vokaler, men hela 81 konsonanter.[3]
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]| Labial | Alveolar | Postalveolar | Palatal | Velar | Uvular | Glottal | ||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| sluten laminal | laminal | apikal | ||||||||||||||||||||
| norm. | fary. | norm. | lab. | lat. | norm. | lab. | norm. | lab. | pal. | norm. | lab. | fary. | pal. | norm. | lab. | fary. | fary. & lab. | |||||
| Klusil | tonlös | p | pˤ | t | tʷ | kʲ | k | kʷ | qʲ | q | qʷ | qˤ | qˤʷ | (ʔ) | ||||||||
| tonad | b | bˤ | d | dʷ | ɡʲ | ɡ | ɡʷ | |||||||||||||||
| ejektiv | pʼ | pˤʼ | tʼ | tʷʼ | kʲʼ | kʼ | kʷʼ | qʲʼ | qʼ | qʷʼ | qˤʼ | qˤʷʼ | ||||||||||
| Affrikat | tonlös | t͡s | t̠͡ʃ | ȶ͡ɕ | ȶ͡ɕʷ | ʈ͡ʂ | ||||||||||||||||
| tonad | d͡z | d̠͡ʒ | ȡ͡ʑ | ȡ͡ʑʷ | ɖ͡ʐ | |||||||||||||||||
| ejektiv | t͡sʼ | t̠͡ʃʼ | ȶ͡ɕʼ | ȶ͡ɕʷʼ | ʈ͡ʂʼ | |||||||||||||||||
| Frikativ | tonlös | f | s | (sʷ) | ɬ | ʃ | ʃʷ | ɕ | ɕʷ | ʂ | x | χʲ | χ | χʷ | χˤ | χˤʷ | h | |||||
| tonad | v | vˤ | z | (zʷ) | ʒ | ʒʷ | ʑ | ʑʷ | ʐ | ɣ | ʁʲ | ʁ | ʁʷ | ʁˤ | ʁˤʷ | |||||||
| ejektiv | ɬʼ | |||||||||||||||||||||
| Nasal | m | mˤ | n | |||||||||||||||||||
| Approximant | l | j | w | wˤ | ||||||||||||||||||
| Tremulant | r | |||||||||||||||||||||
Källa:[6]
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]De enda två vokaler i språket som har identifierats är [a] och [ə]. Man är inte säker på användningen av andra vokaler.[6]
Grammatik och lexikon
[redigera | redigera wikitext]Räkneord 1–10 på ubychiska:[7]
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| за | тӀқва | ща | плӀй | шхы | фы | блы | Ғвa | бҒьы | жвы |
| za | t'qʷ'a | ɕa | p'ɬ'ə | ʃxə | fə | blə | ʁʷa | bʁʲə | ʒʷə |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 ”Ubykh Language (UBY)” (på engelska). Ethnologue. 2025. https://www.ethnologue.com/language/uby/. Läst 29 september 2025.
- ↑ ”Glottolog 5.2 - Ubykh”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/ubyk1235. Läst 29 september 2025.
- 1 2 Parkvall, Mikael. ”Den lingvistiska minneskalendern, oktober.”. ling.su.se. Arkiverad från originalet den 17 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080117232732/http://www.ling.su.se/lingvistik/special/minne/oktober.html. Läst 29 september 2025.
- ↑ ”Caucasian languages - North, Abkhaz-Adyghe, Dagestanian” (på engelska). Encyclopædia Britannica. 2025. https://www.britannica.com/topic/Caucasian-languages/North-Caucasian-languages. Läst 29 september 2025.
- ↑ ”Ubykh: The language that died with a man” (på engelska). Daily Sabah. 8 oktober 2015. https://www.dailysabah.com/feature/2015/10/08/ubykh-the-language-that-died-with-a-man. Läst 29 september 2025.
- 1 2 ”Ubykh language, alphabet and pronunciation” (på engelska). omniglot.com. 2025. https://omniglot.com/writing/ubykh.htm. Läst 29 september 2025.
- ↑ ”The Sound of the Ubykh language (Numbers, Words & Sample Text)” (på engelska). ILoveLanguages!. 7 januari 2021. https://www.youtube.com/watch?v=ixH22rZTDRg. Läst 29 september 2025.
