Beringia
Beringia, Beringlandbryggan, var en landförbindelse mellan Asien och Nordamerika. Det antas att de första människor som bosatte sig i Amerika tog denna väg.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Beringia sträckte sig över nutidens Berings sund mellan Alaska och Tjuktjerhalvön, men även över det grunda Tjuktjerhavet i norr och stora delar av Berings hav i söder. Landbryggan var under istiden en del av ett 3,4 miljoner km² stort nordligt men isfritt område som sträckte sig från Lenafloden i östra Sibirien och tidvis ända till Mackenziefloden i dagens Kanada.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Havsnivån har stigit cirka 130 meter sedan den förra istidens höjdpunkt för cirka 20 000 år sedan, vilket innebär att stora områden som nu är havsbotten under istiden var land.[1]
Därför fanns i området runt dagens Berings sund ett vidsträckt kuperat landområde, som senare gradvis försvann fram till istidens slut för runt 12 000 år sedan.
Landskapet täcktes av grässtäpp där flera djurarter förekom, till exempel mammutar, ullhårig noshörning, renar och myskoxar. Asiens nomader följde dessa djur och kom på så sätt till den Nya världen.
Denna teori om människans ankomst till Nordamerika har idag starkt stöd bland arkeologer och etnografer. En del av den tidiga invandringen kan dock även ha anlänt över havet senare, vid tidpunkter när Berings sund existerade.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Bering Land Bridge formed surprisingly late during last ice age, study finds | University of California” (på engelska). www.universityofcalifornia.edu. 5 januari 2023. https://www.universityofcalifornia.edu/news/bering-land-bridge-formed-surprisingly-late-during-last-ice-age-study-finds. Läst 26 februari 2026.
- ↑ The Human Family Tree: 10 Adams and 18 Eves, Artikel i New York Times den 2 maj 2000. Läst 6 januari 2006.
