Fredrik III av Tyskland
| Fredrik III av Tyskland | |
|---|---|
| Fredrik III (1831–1888), tysk kejsare och kung av Preussen 1888 Målning av Heinrich von Angeli, 1874 | |
| Regeringstid | 9 mars 1888–15 juni 1888 |
| Företrädare | Vilhelm I |
| Efterträdare | Vilhelm II |
| Regeringstid | 9 mars 1888–15 juni 1888 |
| Företrädare | Vilhelm I |
| Efterträdare | Vilhelm II |
| Gemål | Viktoria av Storbritannien (1840-1901) |
| Barn | Vilhelm II av Tyskland Charlotte av Preussen Henrik av Preussen Sigismund av Preussen Viktoria av Preussen Waldemar av Preussen Sofia av Preussen Margareta av Preussen |
| Ätt | Hohenzollern |
| Far | Vilhelm I av Tyskland |
| Mor | Augusta av Sachsen-Weimar |
| Född | 18 oktober 1831 Potsdam, Preussen |
| Död | 15 juni 1888 (56 år) Potsdam, Preussen, Tyskland |
| Begravd | Kaiser-Friedrich-Mausoleum, Friedenskirche, Potsdam |
Fredrik III, tyska Friedrich III (fullständigt tyskt namn Friedrich Wilhelm Nikolaus Karl, som prins Fredrik Vilhelm), född 18 oktober 1831 på slottet Neues Palais i Potsdam, död där den 15 juni 1888, var tysk kejsare och kung av Preussen från den 9 mars 1888 till sin död samma år, det så kallade trekejsaråret.
Fredrik III var son till kejsar Vilhelm I och far till Vilhelm II.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Fredrik III var son till kejsar Vilhelm I och Augusta av Sachsen-Weimar.[1] Han bedrev universitetsstudier i Bonn för bland andra Ernst Moritz Arndt och Friedrich Christoph Dahlmann.
År 1858 ingick Fredrik äktenskap på Windsor Castle med prinsessan Viktoria (1840–1901), som var äldsta dotter till drottning Viktoria av Storbritannien och prinsgemålen Albert av Sachsen-Coburg-Gotha.
Liksom sin engelskfödda hustru var han politiskt liberal och kom tidigt i en konfliktfylld ställning gentemot Bismarck, särskilt under den preussiska författningskonflikten 1862–1866 och hölls därefter av denne som kronprins borta från inrikespolitiken, särskilt i samband med författningsarbetet 1870–1871. Under krigen mot Österrike i Tyska enhetskriget 1866 och mot Frankrike 1870 i fransk-tyska kriget förde kronprins Fredrik dock befäl på fältarménivå i Preussens armé och deltog bland annat i slagen vid Wörth och Sedan.
Under sin långa kronprinstid ägnade han sig främst åt främjandet av sina stora intressen: arkeologi och museiväsen.[2]
Fredrik rökte pipa i nästan 30 år, vilket påverkade hans hälsa negativt.[3] År 1887 fick Fredrik strupcancerdiagnos. En brittisk läkare Morell Mackenzie rekommenderade en operation som skulle utföras den 21 maj 1887 som inställdes senare. I februari 1888 planerade läkarna också trakeotomi men det var dock för sent då.[4]
Fredrik insjuknade i strupcancer redan innan hans åldrige far avled, och regerade som kejsar Fredrik III i enbart 99 dagar under det så kallade trekejsaråret 1888. Under sin korta regeringstid behöll han Bismarck som Tysklands rikskansler och Preussens ministerpresident, men avlägsnade den reaktionäre inrikesministern von Puttkamer från sin post.[2] Det fanns diskussion att kronan skulle hoppa över Fredrik och gå direkt till hans äldsta son Vilhelm.[5]
Fredrik III ligger begravd i Kaiser-Friedrich-Mausoleum i Friedenskirche i Potsdam, tillsammans med hustrun och två av parets barn.
På grund av hans korta regeringstid har man ofta spekulerade hur annorlunda saker och ting skulle ha blivit om Fredrik III hade levt längre. Detta började redan ganska snabbt efter hans död. En av de populäraste spekulationerna är att första världskriget inte skulle ha hänt under Fredriks livstid.[6][7]
Familj
[redigera | redigera wikitext]År 1858 gifte sig Fredrik med prinsessan Viktoria (1840–1901), som var äldsta dotter till drottning Viktoria av Storbritannien och prinsgemålen Albert av Sachsen-Coburg-Gotha. Paret fick åtta barn:
- Vilhelm II (1859–1941), gift: 1) 1881 med Augusta Viktoria av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg (1858–1921); 2) 1922 med Hermine av Reuss-Greiz (1887–1947)
- Charlotte av Preussen (1860–1919), gift 1878 med hertig Bernhard III av Sachsen-Meiningen (1851–1928)
- Henrik av Preussen (1862–1929), gift 1888 med Irene av Hessen-Darmstadt (1866–1953)
- Sigismund av Preussen (1864–1866), dog av hjärnhinneinflammation
- Viktoria av Preussen (1866–1929), gift: 1) 1890 med prins Adolf av Schaumburg-Lippe (1859–1916); 2) 1927 med Alexander Zoubkoff (1901–1936)
- Valdemar av Preussen (1868–1879), dog av difteri
- Sophie av Preussen (1870–1932), gift 1889 med kung Konstantin I av Grekland (1868–1923)
- Margareta av Preussen (1872–1954), gift 1893 med prins Fredrik Karl av Hessen-Kassel (1868–1940)
Antavla
[redigera | redigera wikitext]Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Tyska
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Källa:[16]
Utländska
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Källa:[16]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Frederick III, German Emperor, tidigare version.
- (på tyska) Königlich Preussische Ordensliste. Gedruckt in der Reichsdruckerei. 1886. https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=mdp.39015049878831&view=1up&seq=5&skin=2021
- Ponsonby, Frederick, Letters of the Empress Frederick, Macmillan & Co, London 1929
- Packard, Jerrold M., Victoria's Daughters, St Martin's Press, New York 1998
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ 10. F. III (F. Vilhelm Nikolaus Karl, ända till sin tronbestigning kallad Fredrik Vilhelm) i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
- 1 2 Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ↑ Laurenson, R. D. (1995-01). ”The Emperor who smoked a pipe”. The Journal of Laryngology and Otology 109 (1): sid. 1–4. doi:. ISSN 0022-2151. PMID 7876729. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7876729. Läst 29 januari 2026.
- ↑ ”Frederick III | king of Prussia and emperor of Germany” (på engelska). Encyclopædia Britannica. 2026. https://www.britannica.com/biography/Frederick-III-king-of-Prussia-and-emperor-of-Germany. Läst 29 januari 2026.
- ↑ (på engelska) 1888: the Year of the Three Kaisers. Cambridge University Press. 2014. sid. 34–38. ISBN 978-1-107-07225-1. https://www.cambridge.org/core/books/kaiser-wilhelm-ii/1888-the-year-of-the-three-kaisers/9069EA6D9E67FBA5C88A51431710A435
- ↑ ”99 Tage auf dem Thron: Kaiser Friedrich III. hätte den Deutschen viel Unglück erspart” (på tyska). DIE WELT. https://www.welt.de/geschichte/kopf-des-tages/article250565628/99-Tage-auf-dem-Thron-Kaiser-Friedrich-III-haette-den-Deutschen-viel-Unglueck-erspart.html. Läst 29 januari 2026.
- ↑ ”Friedrich III.: Der falsche Mythos um den "99-Tage-Kaiser"” (på tyska). Deutsche Welle. https://www.dw.com/de/friedrich-iii-der-falsche-mythos-um-den-99-tage-kaiser/a-16732868. Läst 29 januari 2026.
- ↑ Königlich Preussische Ordensliste sid. 21
- ↑ Königlich Preussische Ordensliste sid. 557
- ↑ ”Herzoglicher Haus-orden Albrecht des Bären” (på tyska). Hof- und Staats-Handbuch für das Herzogtum Anhalt. Dünnhaupt. 1867. sid. 17. https://books.google.com/books?id=TYEp3N5O48EC&pg=PA17
- 1 2 3 ”Großherzogliche Orden” (på tyska). Hof- und Staats-Handbuch des Grossherzogthums Baden. Braun. 1873. sid. 59, 63, 73. https://books.google.fi/books?id=yo9YAAAAcAAJ&printsec=frontcover&hl=fi&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false
- ↑ (på tyska) Hof- und Staats-Handbuch des Königreichs Bayern. , . Teoksen verkkoversio Viitattu 29.6.2023. (saksaksi). Königl. Oberpostamt. 1867. sid. 10. https://books.google.com/books?id=VJljAAAAcAAJ&pg=PA10
- ↑ ”Der Großherzogliche Haus-und Verdienst Orden” (på tyska). Hof- und Staatshandbuch des Großherzogtums Oldenburg: für das Jahr 1872/73. Schulze. 1873. sid. 31. https://books.google.fi/books?id=NpBYAAAAcAAJ&pg=PA31&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false
- 1 2 (på tyska) Hof- und Staats-Handbuch des Königreichs Württemberg. Statistisches Landesamt. 1873. sid. 32 & 71. https://books.google.com/books?id=NJRYAAAAcAAJ&pg=PA32
- ↑ ”Herzogliche Sachsen-Ernestinischer Hausorden” (på tyska). Staatshandbücher für das Herzogtums Sachsen-Altenburg. 1869. sid. 21. https://zs.thulb.uni-jena.de/rsc/viewer/jportal_derivate_00243702/Parladrusa_Staatshandbuch_SA_166810592_1869_0035.tif?logicalDiv=jportal_jparticle_00472815
- 1 2 (på tyska) Handbuch über den Königlich preussischen Hof und Staat. R.v. Decker's Verlag. 1868. sid. 1. http://archive.org/details/bub_gb_lHkOAAAAYAAJ
- 1 2 ”Ritter-Orden” (på tyska). Hof- und Staatshandbuch der Österreichisch-Ungarischen Monarchie. 1887. sid. 124 & 128. http://alex.onb.ac.at/cgi-content/alex?aid=shb&datum=1887&size=45&page=294
- ↑ Pedersen, Jørgen (2009) (på danska). Riddere af Elefantordenen, 1559–2009. Syddansk Universitetsforlag. sid. 468. ISBN 978-87-7674-434-2. https://books.google.com/books?id=glw-AQAAIAAJ
- ↑ ”明治時代の勲章外交儀礼” (på japanska). 明治聖徳記念学会紀要. 2017. sid. 143. http://meijiseitoku.org/pdf/f54-5.pdf. Läst 30 januari 2026.
- ↑ ”Preussen, Friedrich Wilhelm Nikolaus Karl Prinz von” (på nederländska). Ministerie van Defensie. Arkiverad från originalet den 27 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190727064123/https://www.defensie.nl/onderwerpen/onderscheidingen/dapperheidsonderscheidingen/databank-dapperheidsonderscheidingen/1878/08/23/preussen-friedrich-wilhelm-nikolaus-karl-prinz-von. Läst 30 januari 2026.
- ↑ (på franska) Almanach royal officiel, publié, exécution d'un arrête du roi. Guyot frères. 1854. sid. 37. https://books.google.com/books?id=p35NAAAAcAAJ&pg=PA37
- ↑ ”Caballeros de la insigne orden del toisón de oro” (på spanska). Guía Oficial de España. Imprenta Nacional. 1887. sid. 146
- 1 2 Shaw, William Arthur (1906) (på engelska). The knights of England; a complete record from the earliest time to the present day of the knights of all the orders of chivalry in England, Scotland, and Ireland, and of knights bachelors. Sherratt and Hughes. sid. 60 & 198. http://archive.org/details/cu31924092537418. Läst 30 januari 2026
- ↑ Cibrario, Luigi (1869) (på italienska). Notizia storica del nobilissimo ordine supremo della santissima Annunziata. Sunto degli statuti, catalogo dei cavalieri. Eredi Botta. sid. 113. https://books.google.com/books?id=Q2aP6enNFoYC&pg=PA112. Läst 30 januari 2026
- ↑ ”HOHENZOLLERN Principe Federico Guglielmo” (på italienska). Palazzo del Quirinale. 2026. https://www.quirinale.it/onorificenze/insigniti/14572. Läst 30 januari 2026.
- ↑ Anjou, Anton Frans Karl (1900). Riddare af Konung Carl XIII:s orden 1811-1900. Biografiska anteckningar. Eksjö tryckeri-aktiebolag. sid. 176. http://archive.org/details/riddareafkonung00anjogoog. Läst 30 januari 2026
- ↑ Sveriges statskalender. P. A. Norstedt & söner. 1877. sid. 368. https://runeberg.org/statskal/1877/0392.html
- ↑ Sveriges och Norges statskalender. Liberförlag. 1874. sid. 704. https://books.google.com/books?id=9JhaAAAAYAAJ&pg=PA704. Läst 30 januari 2026
Se även
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Fredrik III av Tyskland.
- Födda 1831
- Avlidna 1888
- Personer från Potsdam
- Preussens regenter
- Tysklands kejsare
- Riddare av Strumpebandsorden
- Män
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Mottagare av Serafimerorden
- Alumner från Bonns universitet
- Mottagare av Pour le Mérite
- Mottagare av Preussiska Svarta örns orden
- Mottagare av Sankt Andreas orden
- Mottagare av Sankt Georgsorden
- Mottagare av Röda örns ordens första klass
- Mottagare av Ryska Sankt Stanislausordens första klass
- Storkorset av Frälsarens orden
- Mottagare av Sankt Stefansorden
- Mottagare av Hohenzollerska husorden
- Mottagare av Preussiska Kronordens första klass
- Mottagare av Albrekt Björnens husorden
- Storkorset av Zähringer Löwenorden
- Storkors av Vendiska kronans husorden
- Mottagare av Sachsen-Ernestinska husorden
- Mottagare av Södra korsets orden
- Mottagare av Elefantorden
- Mottagare av Guadeloupeorden
- Mottagare av Osmanié-ordens första klass
- Mottagare av Torn- och svärdsorden
- Mottagare av Dubbla drakorden
- Mottagare av Nederländska Lejonorden
- Mottagare av Rumänska Stjärnans orden
- Mottagare av Ryska Vita örnens orden
- Mottagare av Sankt Annas ordens första klass
- Storkorset av Belgiska Leopoldsorden
- Mottagare av Annunziataorden
- Riddare av Carl XIII:s orden
- Storkorset av Sankt Olavs orden