Lordkansler

Storbritanniens lordkansler Lord High Chancellor of Great Britain
Storbritanniens statsvapen
Nuvarande David Lammy sedan 5 september 2025
Justitieministeriet
Titel	The Right Honourable informellt Lord Chancellor
Residens	inget officiellt residens
Säte	London (City of Westminster)
Nomineras av	premiärministern
Utses av	monarken
Underställd	premiärministern
Förste innehavare	Lord Cowper
Inrättat	1707 (1068)

Charles Pepys iförd lordkanslerns traditionella guldbroderade ämbetsdräkt med tillhörande allongeperuk. På bordet syns den särskilda väska vari lordkanslern bär manuskriptet till monarkens tal som hålls vid parlamentets öppningsceremoni.

Lordkansler (engelska Lord High Chancellor of Great Britain eller Lord Chancellor) är Storbritanniens justitieminister. Det politiska ämbetet tillsätts av statschefen, men på premiärministerns förslag vilket innebär att innehavaren växlar med ministärerna. Ämbetsinnehavaren är vanligen medlem av kronrådet och kabinettet. Lordkansler ett av Englands, och därefter Storbritanniens, främsta statsämbeten.

Sedan 2007 har Lordkanslern även titeln Secretary of State for Justice (justitieminister) och är chef för det samtidigt inrättade Ministry of Justice (justitieministeriet), vars huvudkontor finns på 102 Petty France i London.

Kanslerämbetet har sin bakgrund i det medeltida England, och var ursprungligen en prelat som fungerade som kungens sekreterare. Med tiden fick kanslern ett betydande inflytande över rikets styre. Ämbetet var, näst efter Lord High Steward, det högsta av de historiska engelska statsämbetena (Great Officers of State). Det rangordnas (order of precedence) idag högst av alla rikets världsliga ämbetsmän, närmast efter den kungliga familjens medlemmar och ärkebiskopen av Canterbury.

Sedan Skottland förenades med England genom Unionsakterna 1707, utses en gemensam lordkansler för de båda länderna. Irland hade däremot en egen lordkansler, som var det irländska domstolsväsendets högste representant samt medlem av ministären, men ej av kabinettet. Den irländska lordkanslern avskaffades i samband med Irlands självständighet från Storbritannien 1922.

Historik

Ett medeltida kanslersämbete fanns i England redan från omkring mitten av 1000-talet (under Edvard Bekännarens regering). Kanslern var ursprungligen kungens sekreterare och överhovpredikant (det vill säga präst) samt rikssigillets vårdare. Därtill kom med tiden allt vidsträcktare domarfunktioner, som utövades i kanslersrätten (Court of Chancery) efter särskilda billighetsgrundsatser. Under medeltiden var ämbetet främst förbehållet biskopar och i lordkanslerns uppdrag ingick att utöva den kungliga patronatsrätten vid besättande av kyrkoherdeämbeten.

Efter 1529, då lordkanslern och kardinalen Thomas Wolsey avsattes efter att ha fördröjt Henrik VIII:s skilsmässa, blev det allt vanligare med högadliga ämbetsinnehavare utan kyrklig bakgrund. Under 1500- och 1600-talen anförtroddes förvaltningen av rikssigillet och lordkanslerns övriga befogenheter ofta åt en annan ämbetsman, lord keeper (storsigillbevarare), eller åt en nämnd av flera personer. Till en början var det praxis att adliga personer utnämndes till lordkansler och icke-adliga till storsigillbevarare. Den siste som innehade titeln lord keeper var Robert Henley som 1760 upphöjdes till baron och året därpå till lordkansler. Därefter och fram till 2007 var det en undantagslös regel att lordkanslern förlänades pärsvärdighet i de fall han inte redan hade det. Vid katolikernas emancipation 1829 undantogs lordkanslersämbetet från de poster till vilka katolikerna hade tillträde till. Först 1974 tilläts katoliker att tillträda tjänsten som lordkansler.

Lordkanslern ledde 1885–1971 Lord Chancellor’s Office, 1971–2003 Lord Chancellor’s Department och 2003–2007 Department for Constitutional Affairs. Den enda lordkanslern som ledde sistnämnda departement var Charlie Falconer som samtidigt innehade posten som minister för konstitutionella frågor (Secretary of State for Constitutional Affairs). 2007 skedde en större omorganisation och lordkansler blev synonymt med justitieminister (Secretary of State for Justice) och chef för det samtidigt inrättade Ministry of Justice.

Fram till 2006 var lordkanslern även talman i överhuset och rättsväsendets högste chef. Denna hopblandning av verkställande makt (ministerämbete), lagstiftande makt (talman i överhuset) och dömande makt (rättsväsendets högsta chef) ansågs på 2000-talet vara otidsenlig och strida mot Montesquieus maktdelningsprincip. Därför övertogs de två senare uppgifterna 2006 av ämbetsmän med titlarna Lord Speaker respektive Lord chief justice of England and Wales. När justitieministerämbetet inrättades 2007 slogs lordkanslerns portfölj ihop med vissa uppgifter som tidigare sorterat under inrikesministern, till exempel ansvaret för kriminalvården.

Lista över Englands och Storbritanniens lordkanslerer, storsigillbevarare och justitieministrar

Period	Namn	Anmärkning
1068–1070	Herfast
1070–1078	Osmund av Salisbury.	Biskop av Salisbury, helgon
1078–1085	Maurice av Le Mans	Ärkediakon i Le Mans.
1085–1092	Gerard av Rouen	Preceptor i Rouen.
1092–1093	Robert Blouet
1093–1101	William Giffard
1101–1102	Roger av Salisbury
1102–1107	Waldric
1107–1123	Ranulf Flambard
1123–1133	Geoffrey Rufus
1133–1135	Robert de Sigilio
1135–1139	Roger le Poer
1139–1140	Philip de Harcourt	Dekan i Lincoln.
1140–1141	Robert av Ghent	Dekan i York.
1141–1142	William FitzGilbert
1142	William de Vere.
1142–1154	Robert av Ghent	Dekan i York. Lordkansler för andra gången.
1155–1162	Thomas Becket	Ärkediakon (senare ärkebiskop) i Canterbury, martyr.
1162–1173	Geoffrey Ridel	Ärkediakon i Canterbury
1173–1181	Ralph de Warneville	Skattmästare i York
1181–1189	Geoffrey av York	Från Huset Plantagenet.
1189–1197	William Longchamp	Biskop av Ely stift.
1197–1198	Eustace av Salisbury	Dekan i Salisbury.
1198–1199	Eustace av Ely	Biskop av Ely stift.
1199–1205	Hubert Walter	Ärkebiskop av Canterbury.
1205–1214	Walter de Gray
1214–1226	Richard Marsh
1226–1240	Ralph Neville	Biskop av Chichester.
1240–1242	Richard le Gras	Abbot i Evesham.
1242–1244	Ralph Neville	Lordkansler för andra gången.
1244–1246	Silvester de Everdon	Ärkediakon i Chester.
1245–1247	John Mansell	Prost i Beverley.
1247–1248	John Lexington
1248–1249	John Mansel
1249–1250	John Lexington	Lordkansler för andra gången.
1250–1255	William av Kilkenny	Biskop av Ely stift.
1255–1260	Henry Wingham
1260–1261	Nicholas av Ely	Ärkediakon i Ely.
1261–1263	Walter de Merton	Ärkediakon i Bath.
1263	Nicholas av Ely	Lordkansler för andra gången.
1263–1264	John Chishull	Ärkediakon i London.
1264–1265	Thomas Cantilupe	Ärkediakon i Stafford.
1265	Ralph Sandwich
1265–1266	Walter Giffard	Biskop av Bath och Wells.
1266–1268	Godfrey Giffard	Ärkediakon i Wells.
1268–1269	John Chishull	Dekan i Sankt Paulskatedralen, London. Lordkansler för andra gången.
1269–1272	Richard Middleton	Ärkediakon i Northumberland.
1272–1274	Walter de Merton	Ärkediakon i Bath.
1274–1292	Robert Burnell	Biskop av Bath.
1292–1302	John Langton	Kanik i Lincoln.
1302–1305	William Greenfield	Dekan i Chichester.
1305–1307	Willam Hamilton	Dekan i York.
1307	Ralph Baldock	Biskop av London.
1307–1310	John Langton	Biskop av Chichester.
1310–1314	Walter Reynolds	Biskop av Worcester
1314–1318	John Sandall	Kanik i Lincoln.
1318–1320	John Hotham	Biskop av Ely stift.
1320–1323	John Salmon	Biskop av Norwich.
1323–1327	Robert Baldock	Ärkediakon i Middlesex.
1327–1328	William Airmyn	Biskop av Norwich.
1328–1330	Henry Burgersh	Biskop av Lincoln.
1330–1334	John de Stratford	Biskop av Winchester.
1334–1335	Richard Bury	Biskop av Durham.
1335–1337	John de Stratford	Ärkebiskop av Canterbury. Lordkansler för andra gången.
1337–1338	Robert de Stratford	Biskop av Chichester.
1338–1339	Richard Bintworth	Biskop av London.
1340	John de Stratford	Ärkebiskop av Canterbury. Lordkansler för tredje gången.
1340–1341	Robert Bourchier
1341–1343	Robert Parving
1343–1345	Robert Sadington
1345–1349	John Offord	Dekan i Lincoln.
1349–1356	John Thoresby	Biskop av Worcester.
1356–1363	William Edington	Biskop av Winchester.
1363–1367	Simon Langham	Biskop av Ely stift.
1367–1371	William av Wykeham	Biskop av Winchester.
1371–1372	Robert Thorp
1372–1377	John Knyvet
1377–1378	Adam Houghton	Biskop av St. David's.
1378–1380	Richard Scrope	Baron av Bolton.
1380–1381	Simon Sudbury	Ärkebiskop av Canterbury.
1381	Hugh Segrave
1381	William Courtenay	Biskop av London.
1381–1382	Richard Scrope	Baron av Bolton. Lordkansler för andra gången.
1382–1383	Robert Braybrook	Biskop av London.
1383–1386	Michael de la Pole	Earl av Suffolk.
1386–1389	Thomas Arundel	Biskop av Ely stift.
1389–1391	William av Wykeham	Biskop av Winchester. Lordkansler för andra gången.
1391–1396	Thomas Arundel	Ärkebiskop av York.
1396–1399	Edmund Stafford	Biskop av Exeter.
1399	Thomas Arundel	Ärkebiskop av Canterbury. Lordkansler för andra gången.
1399–1401	John Scarle	Ärkediakon i Lincoln.
1401–1403	Edmund Stafford	Biskop av Exeter.
1403–1405	Henry Beaufort	Biskop av Lincoln. Från 1404 biskop av Winchester.
1405–1407	Thomas Langley	Dekan i York.
1407–1410	Thomas Arundel	Ärkebiskop av Canterbury. Lordkansler för tredje gången.
1410–1412	Thomas Beaufort
1412–1413	Thomas Arundel	Ärkebiskop av Canterbury. Lordkansler för fjärde gången.
1413–1417	Beaufort	Biskop av Winchester. Lordkansler för andra gången.
1417–1424	Thomas Langley	Biskop av Durham. Lordkansler för andra gången.
1424–1426	Henry Beaufort	Biskop av Winchester. Lordkansler för tredje gången.
1426–1432	John Kemp	Ärkebiskop av York.
1432–1450	John Stafford	Biskop av Bath.
1450–1454	John Kemp	Ärkebiskop av York. Lordkansler för andra gången.
1454–1455	Richard Neville	Earl av Salisbury.
1455–1456	Thomas Bourchier	Ärkebiskop av Canterbury.
1456–1460	William Waynflete	Biskop av Winchester.
1460–1467	George Neville	Biskop av Exeter.
1467–1470	Robert Stillington	Biskop av Bath.
1470–1471	George Neville	Ärkebiskop av York.
1471–1473	Robert Stillington	Biskop av Bath. Lordkansler för andra gången.
1473–1475	Laurence Booth	Biskop av Durham.
1475	John Alcock	Biskop av Rochester.
1475–1483	Thomas Rotherham	Biskop av Lincoln.
1483–1485	John Russell	Biskop av Lincoln.
1485	Thomas Rotherham	Ärkebiskop av York. Lordkansler för andra gången.
1485–1487	John Alcock	Biskop av Worcester, senare överförd till Ely stift. Lordkansler för andra gången.
1487–1500	John Morton	Ärkebiskop av Canterbury.
1500–1502	Henry Deane	Ärkebiskop av Canterbury.
1502–1515	William Warham	Ärkebiskop av Canterbury.
1515–1529	Thomas Wolsey	Ärkebiskop av York och kardinal.
1529–1532	Thomas More
1532–1544	Thomas Audley	Baron av Walden.
1544–1547	Thomas Wriothesley	Earl av Southampton.
1547	William Paulet	Markis av Winchester.
1547–1551	Richard Rich	Baron.
1552–1553	Thomas Goodrich	Biskop av Ely stift.
1553–1555	Stephen Gardiner	Biskop av Winchester.
1555–1558	Nicholas Heath	Ärkebiskop av York.
1558–1579	Nicholas Bacon	Storsigillbevarare.
1579–1587	Thomas Bromley
1587–1591	Christopher Hatton
1591–1592	nämnd
1592–1596	John Puckering	Storsigillbevarare.
1596–1617	Thomas Egerton	Storsigillbevarare.
1617–1621	Francis Bacon	Baron Verulam och storsigillbevarare.
1621	nämnd
1621–1625	John Williams	Ärkebiskop av York och storsigillbevarare.
1625–1640	Thomas Coventry	Baron Coventry och storsigillbevarare.
1640–1641	John Finch	Baron Finch och storsigillbevarare.
1641–1642	Edward Littleton	Baron Lyttleton av Mounslow och storsigillbevarare.
1645–1653	Richard Lane	Storsigillbevarare.
1653–1658	Edward Herbert	Storsigillbevarare.
1658–1667	Edward Hyde	Earl av Clarendon.
1667–1672	Orlando Bridgeman	Storsigillbevarare.
1672–1673	Anthony Ashley Cooper	Earl av Shaftesbury.
1673–1682	Heneage Finch	Earl av Nottingham. Storsigillbevarare till 1675.
1682–1685	Francis North	Baron Guilford.
1685–1688	George Jeffreys	Baron Jeffreys.
1689–1693	nämnd
1693–1700	John Somers	Baron Somers. Storsigillbevarare till 1697.
1700–1705	Nathan Wright	Storsigillbevarare.
1705–1707	William Cowper	Earl Cowper och storsigillbevarare.
1707–1710	William Cowper	Storbritanniens förste lordkansler.
1710–1710	nämnd
1710–1714	Simon Harcourt	Baron Harcourt. Storsigillbevarare till 1713.
1714–1718	William Cowper	Earl Cowper. Lordkansler för andra gången.
1718–1725	Thomas Parker	Earl av Macclesfield.
1725	nämnd
1725–1733	Peter King	Baron King.
1733–1737	Charles Talbot	Baron Talbot av Hensol.
1737–1756	Philip Yorke	Earl av Hardwicke.
1756–1757	nämnd
1757–1766	Robert Henley	Earl av Northington. Storsigillbevarare till 1761.
1766–1770	Charles Pratt	Earl av Camden.
1770	Charles Yorke
1770–1771	nämnd
1771–1778	Henry Bathurst	Earl Bathurst.
1778–1783	Edward Thurlow	Baron Thurlow.
1783	nämnd
1783–1792	Edward Thurlow	Baron Thurlow. Lordkansler för andra gången.
1792–1793	nämnd
1793–1801	Alexander Wedderburn	Earl av Rosslyn.
1801–1806	John Scott	Baron Eldon.
1806–1807	Thomas Erskine	Baron Erskine.
1807–1827	John Scott	Baron Eldon. Lordkansler för andra gången.
1827–1830	John Singleton Copley	Baron Lyndhurst.
1830–1834	Henry Peter Brougham	Baron Brougham and Vaux .
1834–1835	John Singleton Copley	Baron Lyndhurst. Lordkansler för andra gången.
1835–1836	nämnd
1836–1841	Charles Pepys	Earl av Cottenham.
1841–1846	John Singleton Copley	Lordkansler för tredje gången.
1846–1850	Charles Pepys	Lordkansler för andra gången.
1850–1852	Thomas Wilde	Baron Truro.
1852	Edward Sugden	Baron St. Leonards.
1852–1858	Robert Rolfe	Baron Cranworth.
1858–1859	Frederic Thesiger	Baron Chelmsford.
1859–1861	John Campbell	Baron Campbell.
1861–1865	Richard Bethell	Baron Westbury.
1865–1866	Robert Rolfe	Baron Cranworth. Lordkansler för andra gången.
1866–1868	Frederic Thesiger	Baron Chelmsford. Lordkansler för andra gången.
1868	Hugh McCalmont Cairns	Baron Cairns.
1868–1872	William Wood	Baron Hatherley.
1872–1874	Roundell Palmer	Baron Selborne.
1874–1880	Hugh McCalmont Cairns	Baron Cairns. Lordkansler för andra gången.
1880–1885	Roundell Palmer	Baron Selborne. Lordkansler för andra gången.
1885–1886	Hardinge Giffard	Earl av Halsbury.
1886	Farrer Herschell	Baron Herschell.
1886–1892	Hardinge Giffard	Earl av Halsbury. Lordkansler för andra gången.
1892–1895	Farrer Herschell	Baron Herschell. Lordkansler för andra gången.
1895–1905	Hardinge Giffard	Earl av Halsbury. Lordkansler för tredje gången.
1905–1912	Robert Reid	Earl Loreburn.
1912–1915	Richard Burdon Haldane	Viscount Haldane.
1915–1916	Stanley Owen Buckmaster	Viscount Buckmaster.
1916–1919	Robert Bannatyne Finlay	Viscounte Finlay.
1919–1922	Frederick Edwin Smith	Earl Birkenhead.
1922–1924	George Cave	Viscount Cave.
1924	Richard Burdon Haldane	Viscount Haldane. Lordkansler för andra gången.
1924–1928	George Cave	Viscounte Cave. Lordkansler för andra gången.
1928–1929	Douglas Hogg	Viscount Hailsham.
1929–1935	John Sankey	Viscount Sankey.
1935–1938	Douglas Hogg	Viscount Hailsham. Lordkansler för andra gången.
1938–1939	Frederick Maugham	Viscount Maugham.
1939–1940	Thomas Inskip, 1:e viscount Caldecote	Viscount Caldecote.
1940–1945	John Simon	Viscount Simon.
1945–1951	William Jowitt	Earl Jowitt.
1951–1954	Gavin Simonds, 1:e viscount Simonds	Viscount Simonds.
1954–1962	David Maxwell Fyfe, 1:e earl av Kilmuir	Earl Kilmuir.
1962–1964	Reginald Manningham-Buller, 1:e viscount Dilhorne	Viscount Dilhorne.
1964–1970	Gerald Gardiner	Baron Gardiner.
1970–1974	Quintin Hogg	Baron Hailsham av St Marylebone.
1974–1979	Frederick Elwyn Jones	Baron Elwyn-Jones.
1979–1987	Quintin Hogg	Baron Hailsham av St Marylebone. Lordkansler för andra gången.
1987	Michael Havers	Baron Havers.
1987–1997	James Mackay	Baron Mackay av Clashfern.
1997–2003	Derry Irvine	Baron Irvine of Lairg.
2003–2007	Charlie Falconer	Baron Falconer av Thoroton. Minister för konstitutionella frågor 2003–2007.
2007	Charlie Falconer	Baron Falconer av Thoroton.
2007–2010	Jack Straw
2010–2012	Kenneth Clarke
2012–2015	Christopher Grayling
2015–2016	Michael Gove
2016–2017	Elizabeth Truss
2017–2018	David Lidington
2018–2019	David Gauke
2019–2021	Robert Buckland
2021–2022	Dominic Raab
2022	Brandon Lewis
2022–2023	Dominic Raab
2023–2024	Alex Chalk
2024–2025	Shabana Mahmood
2025–	David Lammy

Källor

• Lordkansler i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Lord Chancellor, 29 november 2011.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Lordkansler.
  Bilder & media