close
Hoppa till innehållet

Georg Rydeberg

Från Wikipedia
Georg Rydeberg
Georg Rydeberg 1940-talet.
Georg Rydeberg 1940-talet.
FöddOlof Georg Rydeberg
21 juli 1907
Örgryte församling, Göteborg
Död22 februari 1983 (75 år)
Oscars församling, Stockholm
Aktiva år1929–1983
MakaKarin Bergman
(gift 1931–1934; skild)
Birgit Sergelius
(gift 1934–1941; skild)
Marga Lettström
(gift 1942–1948; skild)
Eugenie Trullemans
(gift 1950–1979; skild)
Betydande roller
Filmer:
IMDb SFDb

Georg Rydeberg i tv-programmet "Här är ditt liv" den 19 februari 1983, kort före sin död.
G Rydeberg
Nya Varvets kyrkogård

Olof Georg Rydeberg, född 21 juli 1907 i Örgryte socken i Göteborgs och Bohus län,[1] död 22 februari 1983 i Oscars församling i Stockholm,[2] var en svensk skådespelare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Georg Rydebergs mor hette Anna Bluhme (1881–1965)[2] och fadern hette Yngve Rydeberg (1880–1934)[2] – även om denne förnekade faderskapet och rykten gjorde gällande att den verklige fadern var Eric Lemming.[3] Georg Rydebergs yngre syster Asta var gift med Martin Stenström.

Rydeberg växte upp vid Timmermansgatan i Majorna. Han gick till sjöss, men tvingades avbryta sjölivet på grund av malaria.[4] Efter några års kontorsarbete blev Rydeberg elev vid Lorensbergsteatern. Han gick 1929–1931 på Dramatens elevskola och var därefter i tre år verksam vid Blancheteatern. Där fick han 1933 sitt genombrott i Hela havet stormar.[5] Åren 1934–1936 var han anställd vid Göteborgs stadsteater, för att därefter främst ägna sig åt film som anställd av AB Svensk Filmindustri 1936–1943. År 1938 företog Rydeberg studieresor i Storbritannien och Frankrike. Han tillhörde Dramatiska teatern 1945 och Vasateatern 1946. År 1947 var han verksam som skådespelare i Danmark.[6]

Som filmskådespelare debuterade han 1932 i Landskamp, men slog igenom först 1938 i En kvinnas ansikte. Andra kända filmer där han medverkade är Tänk om jag gifter mig med prästen (1941), Doktor Glas (1942), Ombyte av tåg (1943), Appassionata (1944) och Kärlekens bröd (1953).

1967 tilldelades Georg Rydeberg Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning". 30 maj 1975 blev han förste gäst i tv-programmet Gäst hos Hagge.[7]

Mot slutet av sin karriär, 1977–1982, läste han Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan inför tolvslaget varje nyårsafton på Skansen.[8]

Hans sista framträdande var i tv-programmet Här är ditt liv den 19 februari 1983, där Viveca Lindfors var huvudperson. Han hittades död i sin lägenhet på Styrmansgatan i Stockholm den 20 mars 1983 och ska då förmodligen ha avlidit redan den 22 februari under oklara omständigheter. Georg Rydeberg gravsattes 15 april 1983 på Nya Varvets kyrkogård i Göteborg.[9]

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

Rydeberg var gift fyra gånger. Första gången var han gift 1931–1934 med skådespelaren Karin Bergman (1910–1982).[10] De fick dottern Nina Nilsson (född 1931).[11]

Andra gången var han gift 1934–1941 med skådespelaren Birgit Sergelius (1907–1979).[10] De fick sonen Claes Rydeberg (född 1937).[11]

Tredje gången var han gift 1942–1948 med journalisten Marga Lettström (1911–2011).[10][2] De fick sonen Hans-Georg Rydeberg (1943–1959), som omkom i en trafikolycka, och dottern Lena Rydeberg Olsson (född 1945).[12][13]

Fjärde gången var han gift 1950–1979 med Eugénie Trullemans (1909–2011),[2] dotter till oboisten Eugen Trullemans och Bodil Hansen samt tidigare gift med konsuln Sven Torvald Jahnsson.[10]

Däremot gifte han sig aldrig med Viveca Lindfors, som han hade en omskriven relation med i början av 1940-talet.[14] Rydeberg plågades i media av ett både bisarrt och envist rykte om att han skulle ha bitit av Lindfors ena bröstvårta, något han bestämt dementerade.[15][16]

I en tidningsintervju 1976 fick Georg Rydeberg frågan om hans mor och alla de andra kvinnorna i hans liv och han svarade:

” "Trots ensamhet och många sorger var min mor en god och generös människa. Men jag har mött ömhet och värme och generositet hos många kvinnor, hos mina fyra hustrur inte minst. Jag kan inte säga att jag fick mer av min mor och mindre av dem. Men sen detta är sagt...jag undrar om jag givit dem så mycket generositet, ömhet och godhet som jag borde. På den frågan svarar jag nej. - Varför? - På sätt och vis är jag en våldsam människa med ett fruktansvärt svårt humör. För att inte allt ska sluta i explosion fordras det ett oändligt tålamod av omgivningen. Jag har väl tänkt: Dom borde begripa det här, förlåta mej och gå vidare. Men man kan såra en kvinna så oerhört att hon har svårt att glömma, det borde jag förstått."[17] „

Filmografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
ÅrRollProduktionRegiTeater
1931Förste möbelbärarenThalias barn
Tor Hedberg 		Gustaf LindenDramaten
TimothyFadershjärtat (The Breadwinner)
W. Somerset Maugham 		Alf SjöbergDramaten
WillocksSex appeal (Aren’t We All ?)
Frederick Lonsdale 		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[18]
Benjamin GrongVägen framåt (Underveis)
Helge Krog 		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[19]
Fritz BerntTill polisens förfogande (Voruntersuchung)
Max Alsberg och Otto Ernst Hesse 		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[20]
1932VladimirKamrat Arina står brud (Die Liebe auf dem Lande)
I.M. Wolkow 		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[21]
Maurice DuclosFallna änglar (Fallen Angels)
Noël Coward 		Sture BaudeBlancheteatern[22]
CharlieSyndafloden
Henning Berger 		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[23]
LouisHotellrummet (Chambre dʼhôtel)
Pierre Rocher 		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[24]
Léon BouquetObs, nymålat (Prenez garde à la peinture)
René Fauchois 		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[25]
AbbeTredubbelt gifta (Abieʼs Irish Rose)
Anne Nichols 		Semmy FriedmannBlancheteatern[26]
1933En gymnasistLivet har rätt
Dicte Sjögren 		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[27]
Joseph SchindlerHela havet stormar (Musical Chairs)
Ronald Mackenzie 		Per LindbergBlancheteatern[28][29]
OrsinoApril, april eller Vad ni vill (Twelfth Night, or What You Will)
William Shakespeare 		Per LindbergBlancheteatern[30]
Jerry HallamVi Hallams (Another Language)
Rose Franken 		Knut MartinBlancheteatern[31][32]
Paul FeugeasSpillror
Dicte Sjögren 		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[33]
1934TeddyStrumpebandet (Getting Gertie’s Garter)
Avery Hopwood 		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[34]
1937Mr CumminghamVår ära och vår makt (Vår ære og vår makt)
Nordahl Grieg 		Alf SjöbergDramaten
1939Rodolphe BoulangerMadame Bovary
Gaston Baty 		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[35]
Gustav IIIKungens komedi
Oscar Rydqvist 		Martha LundholmVasateatern[36]
1940MaximilFågel Fenix (Fugl Fønix)
Kaj Munk 		Martha LundholmVasateatern[37]
DoweyDen gamla visar sina medaljer (The Old Lady Shows Her Medals)
J.M. Barrie 		Martha LundholmVasateatern[38]
MichelDuo
Paul Géraldy och Colette 		Harry Roeck HansenBlancheteatern[39]
Gaylord EsterbrookPlats för leende (No Time For Comedy)
S.N. Behrman 		Harry Roeck HansenBlancheteatern[40]
1941Peter BirdUng kärlek (Young Love)
Samson Raphaelson 		Per-Axel BrannerNya Teatern[41]
Blind-JonasMidsommardröm i fattighuset
Pär Lagerkvist 		Per LindbergBlancheteatern[42]
1942Alfred AllmersLille Eyolf
Henrik Ibsen 		Martha LundholmVasateatern[43]
1944Jack ManninghamGasljus (Gaslight)
Patrick Hamilton 		Olof MolanderOscarsteatern[44]
Tom CollierDet evigt manliga (The Animal Kingdom)
Philip Barry 		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[45]
1946Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper)
Bertolt Brecht och Kurt Weill 		Sandro MalmquistMalmö stadsteater
FlorentDoris
Marcel Thiébaut 		Martha LundholmVasateatern[46]
Joe MengPatrasket
Hjalmar Bergman 		Anders HenrikssonVasateatern[47]
1948DramatikernKärlek utan nåd (Welded)
Eugene O'Neill 		Gustaf MolanderTurné[48]
1949Manéquant, teaterdirektörKiki
André Picard 		Martha LundholmVasateatern[49]
1951Greve Hector de ClérambardClérambard
Marcel Aymé 		Per-Axel BrannerNya teatern[50]
Frank ElginMannen du gav mig (The Country Girl )
Clifford Odets 		Ingmar BergmanFolkparksturné[51]
Daniel BacheletInte för er, mina damer (N’ecoutez pas , Mesdames)
Sacha Guitry 		John ZachariasHelsingborgs stadsteater
1952Frank ElginCome back (The Country Girl)
Clifford Odets 		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[52]
Doktor WirénFullmåne
Hasse Ekman 		Hasse EkmanIntiman
1953MacheathTolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper)
Bertolt Brecht och Kurt Weill 		John ZachariasNorrköping-Linköping stadsteater
DjävulenDon Juan i helvetet (Man and Superman, akt I)
George Bernard Shaw 		Per-Axel BrannerNya Teatern[53][54]
1954Sir RonaldDårskapens timme (Lʼora della fantasia)
Anna Bonacci 		Per GerhardVasateatern[55]
ZamoreKärlekens vals (Zamore)
Georges Neveux 		Per GerhardVasateatern[56]
Oh, mein Papa (Das Feuerwerk)
Erik Charell och Paul Burkhard 		Hansjörg BoegerSödra Teatern[57]
1956JussacCan-Can
Cole Porter och Abe Burrows 		Ivo CramérOscarsteatern[58]
GeneralenRomanoff och Juliet (Romanoff and Juliet)
Peter Ustinov 		Hans DahlinNya Teatern[59][60]
1957GilbertJanus
Carolyn Green 		Nanny WesterlundLilla Teatern[61][62]
1958ClavarocheLjusstaken (Le Chandelier)
Alfred de Musset 		Mimi PollakDramaten
på Alléteatern
1959Feliks Witowicz, allmän åklagareAtt tiga (Milczenie)
Roman Brandstaetter 		Stig TorsslowDramaten
på Alléteatern
Greve MarcellusDuell (Pour Lucrèce)
Jean Giraudoux 		Per-Axel BrannerDramaten
på Alléteatern
1961Kung John, kung av EnglandKung John (The Life and Death of King John)
William Shakespeare 		Alf SjöbergDramaten
1963GeorgeVem är rädd för Virginia Woolf? (Who's Afraid of Virginia Woolf?)
Edward Albee 		Ingmar BergmanDramaten[63]
1965AdvokatenFör Alice (Tiny Alice)
Edward Albee 		Ingmar BergmanDramaten[64]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Örgryte födda, Nr 426
  2. 1 2 3 4 5 Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
  3. ↑ Historiska nyheter : Göteborg i nyheternas centrum, Kristian Wedel [kulturjournalist på Göteborgs-Posten], Bokförlaget Max Ström, Stockholm 2010 ISBN 978-91-7126-202-8 s. 102."Det var en officiell hemlighet att han var skådespelaren Georg Rydebergs far."
  4. ↑ Föreningen Gamla Majgrabbar: Julen 1999, tidning utgiven av Föreningen Gamla Majgrabbar, Göteborg 1999, s. 15
  5. ↑ nationalencyklopedin
  6. ↑ Rydeberg, Georg i Svenska män och kvinnor (1949)
  7. ↑ SVT, 1975-05-30, DN, televison /dn.se (läst 30 juni 2025)
  8. ↑ Aftonbladet
  9. ↑ Gravplatser
  10. 1 2 3 4 Sörenson, Elisabeth: Georg Rydeberg i Svenskt biografiskt lexikon
  11. 1 2 Georg Rydeberg (21.07.1907 - 22.02.1983) Arkiverad 7 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine. Svensk underhållningsmusik, revy och film 1900–1960. Åtkomst 24 februari 2018.
  12. ↑ Födelseannonser i Svenska Dagbladet 13 februari 1943 och 20 mars 1945. Länk för inloggad medlem i Genealogiska Föreningen
  13. ↑ Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital
  14. ↑ Kalle Dixelius/TT Spektra (2007-08-20): "Georg Rydeberg den store charmören". HD.se. Läst 28 oktober 2013.
  15. ↑ Georg Rydeberg förnekar att han bet av Viveca Lindfors bröstvårta Youtube
  16. ↑ Kalle Lind, Människor det varit synd om, Roos & Tegner, 2010, ISBN 9789186047191
  17. ↑ Tidningen Allers 1976, nr 11, s. 9.
  18. ↑ ”Sex Appeal”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22091&pos=60. Läst 9 april 2016.
  19. ↑ ”Vägen framåt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22092&pos=61. Läst 9 april 2016.
  20. ↑ ”Till polisens förfogande”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22093&pos=62. Läst 9 april 2016.
  21. ↑ ”Kamrat Arina står brud”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22095&pos=64. Läst 10 april 2016.
  22. ↑ ”Fallna änglar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22096&pos=65. Läst 10 april 2016.
  23. ↑ ”Syndafloden”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22097&pos=66. Läst 10 april 2016.
  24. ↑ ”Hotellrummet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22059&pos=68. Läst 10 april 2016.
  25. ↑ ”OBS! Nymålat”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22061&pos=70. Läst 10 april 2016.
  26. ↑ ”Teater Musik Film: 'Reprispremiär' på Blanche”. Dagens Nyheter: s. 14. 15 december 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-12-15/342/14. Läst 10 april 2016.
  27. ↑ ”Livet har rätt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22062&pos=71. Läst 10 april 2016.
  28. ↑ Programblad, Hela havet stormar 1932, Blancheteatern
  29. ↑ Bo Bergman (26 januari 1933). ”'Hela havet stormar' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-26/24/8. Läst 27 augusti 2015.
  30. ↑ ”April! April! eller Vad ni vill”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22064&pos=73. Läst 11 april 2016.
  31. ↑ ”Vi Hallams”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22066. Läst 17 december 2015.
  32. ↑ Bo Bergman (15 september 1933). ”'Vi Hallams' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-15/250/1. Läst 17 december 2015.
  33. ↑ ”Spillror”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22067&pos=76. Läst 11 april 2016.
  34. ↑ ”Strumpebandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22069&pos=78. Läst 11 april 2016.
  35. ↑ ”Madame Bovary”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22078&pos=102. Läst 21 april 2016.
  36. ↑ Svenska Dagbladets årsbok 1939 s. 177
  37. ↑ ”Fågel Fenix”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14253&pos=414. Läst 29 april 2016.
  38. ↑ ”Den gamla visar sina medaljer”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14271&pos=413. Läst 29 april 2016.
  39. ↑ Oscar Rydqvist (29 mars 1940). ”'Duo' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-03-29/85/9. Läst 27 augusti 2015.
  40. ↑ Oscar Rydqvist (20 november 1940). ”'Plats för leende' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-11-20/319/10. Läst 25 augusti 2015.
  41. ↑ Oscar Rydqvist (18 maj 1941). ”'Ung kärlek' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 26. https://arkivet.dn.se/tidning/1941-05-18/133/26.
  42. ↑ ”Midsommardröm i fattighuset”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18885&pos=115. Läst 22 april 2016.
  43. ↑ ”Lille Eyolf”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14213&pos=428. Läst 1 maj 2016.
  44. ↑ Sten af Geijerstam (24 mars 1944). ”Filmgästspel på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-03-24/82/10. Läst 11 maj 2016.
  45. ↑ ”Det evigt manliga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22225&pos=131. Läst 24 april 2016.
  46. ↑ ”Doris”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14096&pos=443. Läst 5 maj 2016.
  47. ↑ ”Patrasket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14154&pos=444. Läst 5 maj 2016.
  48. ↑ Sven Barthel (23 oktober 1940). ”O'Neill i Gävle”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-10-23/288/7. Läst 27 augusti 2015.
  49. ↑ Jan Olof Olsson (19 februari 1949). ”Teater Musik Film: 'Kiki' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-02-19/48/7. Läst 16 april 2016.
  50. ↑ Dagens Nyheter 1 februari 1951 sid.10
  51. ↑ ”Mannen du gav mig”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mannen-du-gav-mig. Läst 17 oktober 2015.
  52. ↑ ”Come back”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18880&pos=154. Läst 24 april 2016.
  53. ↑ ”Mannen och hans överman”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14212&pos=1008. Läst 13 juli 2025.
  54. ↑ Sven Barthel (10 december 1953). ”Puritanen i helvetet”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-12-10/11161-335/16. Läst 13 juli 2025.
  55. ↑ ”Dårskapens timme”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14094&pos=465. Läst 6 maj 2016.
  56. ↑ ”Kärlekens vals”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14119&pos=466. Läst 6 maj 2016.
  57. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 34. 17 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-17/252/34. Läst 22 augusti 2015.
  58. ↑ Folke Hähnel (17 mars 1956). ”'Can-Can' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-03-17/75/12. Läst 22 augusti 2015.
  59. ↑ ”Romanoff och Juliet”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14250&pos=1023. Läst 16 juli 2025.
  60. ↑ Ebbe Linde (18 oktober 1956). ”Romanoff och Juliet”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-10-18/11164-284/14. Läst 16 juli 2025.
  61. ↑ ”Janus”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14251&pos=34. Läst 16 juli 2025.
  62. ↑ Sven Barthel (12 mars 1957). ”'Janus' på Lilla Teatern”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-03-12/11164-70/14. Läst 17 juli 2025.
  63. ↑ ”Vem är rädd för Virginia Woolf?”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-rädd-för-virginia-woolf. Läst 20 oktober 2015.
  64. ↑ ”För Alice”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/för-alice. Läst 21 oktober 2015.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Rydeberg, Georg (1970). Ridån går alltid ner: memoarer. Stockholm: Bonnier. Libris 8080137 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Georg_Rydeberg&oldid=58552975”