Tvestjärtar

	Tvestjärtar
	Vanlig tvestjärt
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Sexfotingar; Hexapoda
Klass	Insekter; Insecta
Underklass	Bevingade insekter; Pterygota
Infraklass	Neoptera
Ordning	Tvestjärtar; Dermaptera
Vetenskapligt namn
	§ Dermaptera
Auktor	De Geer, 1773
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Tvestjärtar (Dermaptera) är en ordning i klassen insekter som beskrevs 1773 av den svenska naturvetaren Charles De Geer. Mer än 2000 arter har beskrivits, vilka placeras i ett 20-tal familjer.^[2]^[3] Därutöver finns flera hundra utdöda arter som också beskrivits.^[2] Tvestjärtarna finns framförallt i tropiska områden. Bara fyra arter förekommer i Sverige, däribland liten tvestjärt och vanlig tvestjärt.

Kännetecken

Tvestjärtar utmärks av sin långsträckta, platta kroppsform, sina korta täckvingar, som i form och ställning påminner om en kortvingad skalbagges vingar, samt av den i form och storlek mycket växlande kitintången i bakkroppens spets, ett kännetecken som skiljer dem från alla andra insektsgrupper.^[3]

Många har korta, skal- eller fjälliknande täckvingar, men andra är i det närmaste vinglösa.^[3] Det vetenskapliga namnet dermaptera (derma betyder hud, och ptera betyder vinge) kommer just av de förhårdnade läderartade framvingarna. Under täckvingarna sitter vanligtvis ett par bakvingar som kan vecklas ut vid flykt, men många arter flyger sällan trots att vingarna ofta är välutvecklade. De yttersta spetsarna av flygvingarna når alltid bakom täckvingarnas kant. Denna oskyddade del av flygvingarna är dock inte hinnartad som resten av vingarna, utan har en fastare hornartad konsistens, som påminner om täckvingarnas. Tången används främst för att vika ihop bakvingarna men tjänar även som försvarsvapen.^[3]

Könen kan särskiljas genom formen på tången, vars skänklar hos honan är raka på insidan, så att kanterna i vila nästan berör varandra, medan de hos hanen är starkt bakåtböjda. Hos hanen växlar tångens längd mellan olika individer från 2,5 millimeter ända upp till 9 millimeter.^{[källa behövs]}

Levnadssätt

Tvestjärtar är nattaktiva allätare. Under dagen håller de sig gömda under stenar, mellan växtdelar eller i andra trånga och skyddade utrymmen.^[3] Den lever helst av andra leddjur, som bladlöss, kvalster och bladloppor. I brist på favoritföda kan den även gå på mjuka växtdelar och skadad frukt. Den kan då ge skador på blommor, frukt och bär.

Honan utför en sorts yngelvård genom att hon med sin kropp skyddar inte bara äggen, utan även de nykläckta ungarna, som ganska länge under uppväxten håller ihop i familjer.

På hösten bildar tvestjärten par som sedan övervintrar i bon i marken där honan även lägger sina ägg. När våren kommer stöter honan bort hanen ur boet, och kort därefter dör hanen. I boet sköter honan om äggen genom att putsa och vända på dem så att de hålls rena från bland annat mögel. Honan tar även hand om de nykläckta ungarna, "nymferna", under deras första utvecklingsstadier.

Systematik

Enligt Catalogue of Life:^[2]

Underordning Neodermaptera Engel, 2003
- Överfamilj Anisolabidoidea Verhoeff, 1902
  - Familj Skevtångtvestjärtar (Anisolabididae) Verhoeff, 1902
- Överfamilj Apachyoidea Verhoeff, 1902
  - Familj Apachyidae Verhoeff, 1902
- Överfamilj Forficuloidea Latreille, 1810
  - Familj Arixeniidae Jordan, 1909
  - Familj Chelisochidae Burr, 1907
  - Familj Hjärtfottvestjärtar (Forficulidae) Latreille, 1810
  - Familj Dvärgtvestjärtar (Spongiphoridae) Verhoeff, 1902
- Överfamilj Hemimeroidea Sharp, 1895
  - Familj Hemimeridae Sharp, 1895
- Överfamilj Labiduroidea Verhoeff, 1902
  - Familj Labiduridae Verhoeff, 1902
- Överfamilj Pygidicranoidea Verhoeff, 1902
  - Familj Diplatyidae Verhoeff, 1902
  - Familj Haplodiplatyidae Engel, 2017
  - Familj Pygidicranidae Verhoeff, 1902
Underordning Protelytroptera Tillyard, 1931
- Överfamilj Archelytroidea Carpenter, 1933
  - Familj Apachelytridae Carpenter & Kukalová-Peck, 1964
  - Familj Archelytridae Carpenter, 1933
  - Familj Elytroneuridae Carpenter, 1933
  - Familj Megelytridae Carpenter, 1933
  - Familj Permelytridae Tillyard, 1931
  - Familj Planelytridae Kukalová-Peck, 1965
- Överfamilj Protelytroidea Tillyard, 1931
  - Familj Bardocoleidae Zalessky, 1947
  - Familj Labidelytridae Kukalová-Peck, 1987
  - Familj Permofulgoridae Tillyard, 1918
  - Familj Permophilidae Tillyard, 1924
  - Familj Protelytridae Tillyard, 1931
  - Familj Protocoleidae Tillyard, 1924

Bygdemål

Förr trodde man att tvestjärten gärna kryper in i öronen och kniper sönder trumhinnorna, därav epiteten öron, örna i bygdemålen.^[4]

Namn	Trakt	Referens	Anteckning

Kåsingamark	Västergötland	^[5]	Ordledet mark är det lokala namnet för en mask. Jämför öronmask.
Rävsaxar	Skaraborg		Man torde syfta på stjärtens tång, som kan hålla fast såsom en rävsax
Örnastörtare	Skåne	^[4]
Öronkrycka	Gotland
Öronmask		^[4]

Källor

↑ de Geer, C. (1773) Mémoires pour servir à l'Histoire des Insectes, Vol. 3. Pierre Hesselberg, Stockholm, 696 ss.
1 2 3 Catalogue of Life (2026). Dermaptera de Geer, 1773, läst 2026-02-28
1 2 3 4 5 SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: tvestjärtar (Dermaptera), läst 2026-02-28
1 2 3 Tvestjärt i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
↑ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 380 , Gleerups, Lund 1862 ... 1867, faksimilutgåva Malmö 1962

[1] Geer, C. (1773) Mémoires pour servir à l'Histoire des Insectes, Vol. 3. Pierre Hesselberg, Stockholm, 696 ss.

[COL-2] 1 2 3 Catalogue of Life (2026). Dermaptera de Geer, 1773, läst 2026-02-28

[SLU-3] 1 2 3 4 5 SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: tvestjärtar (Dermaptera), läst 2026-02-28

[ref_1-4] 1 2 3 Tvestjärt i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)

[5] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 380 , Gleerups, Lund 1862 ... 1867, faksimilutgåva Malmö 1962

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]