close
Hoppa till innehållet

Uppsala kommun

Från Wikipedia
Uppsala kommun
Kommun
SloganVälkommen hit, välkommen hem[1]
Kommunens vapen.
Uppsala kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänUppsala län
CentralortUppsala
Inrättad1 januari 1971[2]
Ersatt avKnivsta kommun (2003)
(Knivsta kommun)
Befolkning, areal
Folkmängd249 896 ()[3]
Areal2 234,34 kvadratkilometer ()[4]
- därav land2 182,31 kvadratkilometer[4]
- därav vatten52,03 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet114,51 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°52′00″N 17°38′00″Ö / 59.866666666667°N 17.633333333333°Ö / 59.866666666667; 17.633333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUppsala domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-3005[5]
Anställda17 675 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0380[7]
Postnummer751 70–757 59[8]
Riktnummer018
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Uppsala kommun (uttalⓘ) är en kommun i Uppsala län. Centralort är Uppsala som också är länets residensstad.

Kommunen är Sveriges 4:e folkrikaste kommun med cirka 250 000 invånare (2026)[9] invånare och centralorten är landets fjärde största tätort.

Centralorten, belägen vid norra änden av mälarviken Ekoln, är huvudsakligen omgiven av vidsträckta och uppodlade lerslätter. Det lokala näringslivet har under lång tid varit tätt knutet till centralorten där universitetet och statliga verk ligger. 

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Största parti i samtliga val, förutom valen 2006 och 2010, har varit Socialdemokraterna som också varit en del av de styrande koalitioner från 2014 till 2022.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Almunge, Balingsta, Björklinge, Bladåker, Bondkyrka, Bälinge, Börje, Dalby, Danmark, Faringe, Funbo, Gamla Uppsala, Hagby, Jumkil, Järlåsa, Knutby, Lena, Läby, Ramsta, Rasbo, Rasbokil, Skogs-Tibble, Skuttunge, Stavby, Tensta, Tuna, Uppsala-Näs, Vaksala, Viksta, Vänge, Västeråker, Åkerby, Åland och Ärentuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Uppsala stad som 1863 bildade en stadskommun.

1947 införlivades Bondkyrka landskommun och Gamla Uppsala landskommun i Uppsala stad

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Björklinge (av de tidigare kommunerna Björklinge och Viksta), Bälinge (av Bälinge, Börje, Jumkil, Skuttunge och Åkerby), Knutby (av Bladåker, Edsbro, Faringe och Knutby), Norra Hagunda (av Järlåsa, Läby, Skogs-Tibble, Vänge och Åland), Oland (av Alunda, Ekeby, Skäfthammar, Stavby och Tuna), Rasbo (av Rasbo och Rasbokil) Södra Hagunda (av Balingsta, Dalby, Hagby, Ramsta, Uppsala-Näs och Västeråker), Vaksala (av Danmark, Funbo och Vaksala) samt Vattholma (av Lena, Tensta och Ärentuna). Almunge landskommun samt Uppsala stad förblev opåverkade.

1967 införlivades Södra Hagunda och Vaksala landskommuner i Uppsala stad samtidigt som Rasbo landskommun införlivades i Olands landskommun.

Uppsala kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Uppsala stad samt landskommunerna Almunge, Björklinge, Bälinge, Knivsta, Norra Hagunda och Vattholma samt delar ur Knutby landskommun (Bladåkers, Faringe och Knutby församlingar). 1974 införlivades delar ur då upplösta Olands kommun (Rasbo, Rasbokils, Stavby och Tuna församlingar). 2003 utbröts ur kommunen området som utgjort Knivsta landskommun för att bilda Knivsta kommun.[10]

Kommunen ingår sedan bildandet i Uppsala domsaga.

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska.[11]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Uppsala kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Uppland och gränsar i söder till Knivsta och Håbo kommuner, i sydväst till Enköpings kommun, i väster till Heby kommun samt i norr till Tierps och Östhammars kommuner, alla i Uppsala län, samt i öster till Norrtälje kommun i Stockholms län. Kommunen ligger vid Mälarens norra strand där Fyrisån mynnar ut i Mälarens nordligaste vik Ekoln norrifrån.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]
Mot öster, Uppsala domkyrka i bildens mitt. Bilden troligen från början av 1960-talet.

Centralorten belägen vid norra änden av mälarviken Ekoln är huvudsakligen omgiven av vidsträckta och uppodlade lerslätter. I västra och nordöstra delarna av kommunen finns stora, flacka skogsområden. I södra delen av kommunen finns skogsområden så som Lunsen och Nåsten och i sydväst finns Fiby urskog. I lerfyllda sprickdalar flyter Fyrisån, Hågaån och Jumkilsån. I det i övrigt flacka landskapet framträder rullstensåsen Uppsalaåsen tydligt, exempelvis vid Viksta stentorg och ett nästan 2 km² stort så kallat kittelfält.[12]

Klimat

[redigera | redigera wikitext]

Mellan april och mitten av juni ligger temperaturen vanligen mellan 10 och 20°C. Sedan stiger temperaturen och når ofta 20 till 25°C mellan juni och augusti. Dessutom finns upp till 18 soltimmar per dygn. Under hösten mellan september och november ligger temperaturen allmänt mellan 5 och 15°C. Den kallaste tiden sträcker sig från december till mars och ofta ligger temperaturen under fryspunkten. Dagar med snöfall som lämnar ett snötäcke är inte ovanliga.[13]

Naturskydd

[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 45 naturreservat i Uppsala kommun.[14] Bland dessa hittas exempelvis Örby hagar som utgörs av gamla betesmarker i en kulturmiljö. Reservatet är även klassat som Natura 2000-område.[15] Fullerö backar är ett annat område med betesmark, där har djur betat sedan 1200-talet. De betande djuren har hållit vegetationen låg, varför ljuskrävande örter och insekter getts möjlighet att växa. Även detta reservat är klassat som Natura 2000-område.[16]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]
Distrikt inom Uppsala kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 27 församlingar.

Från 2016 indelas kommunen istället i 36 distrikt.[17]

Tätorter

[redigera | redigera wikitext]

Uppsala kommuns lokala definition av tätorten Uppsala stämmer inte överens med SCB:s tätortsdefinition.[18]

KodTätort1990199520002005201020152016 2019
0656Uppsala109 497119 979124 036128 409140 454149 245152 617164 535
0632Sävja7 8699 4419 4349 4149 6849 7239 7189 914
0628Storvreta5 9326 5506 4316 0836 3476 3406 3486 343
0512Björklinge3 0673 0593 1103 1863 2693 3223 3333 397
0524Bälinge2 3092 2012 0502 1662 4372 4062 4202 583
0514Lindbacken/Brogården (Jälla)9331 4022 017
0654Ultuna4554621 514
0596Lövstalöt8918718809821 0461 3991 4341 458
0660Vattholma1 6071 5251 4921 4131 4271 4101 4141 404
0516Vänge1 0861 2541 2131 2451 3311 3201 3031 297
0500Almunge627675692691813816797887
0662Ytternäs och Vreta298349405636775782785
0694Sydöstra Fullerö762
0580Knutby517550568534564705696726
0592Länna719725731698685700725680
0548Gunsta268374368371380611618632
0620Skyttorp554652631664666636643620
0568Järlåsa411440436451493515517554
0556Gåvsta355385401398549539551552
0622Skölsta281344368377535
0530Danmark453439439
0526Bärby215220347344382
0606Ramstalund279274313311342317356
0538Funbo326323311
0598Marielund (Selknä och Marielund)314311301
0566Håga312317302319309291
0696Vångelsta277
0650Blackstalund207210203214262
0590Läby233244230220231224224
0666Vårdsätra201230237266291
(blankt) Om befolkningen sjunker under 200, blir tätorten i stället en småort.
Avgränsningen görs vart femte år.
SCB ändrade metod till 2015
Beteckningen för T0514 ändrades till Jälla den 19 juni 2017.
Beteckningen för T0598 ändrades till Selknä och Marielund den 19 juni 2017.
T0666 Vårdsätra klassades inte längre som en statistisk tätort 2017.

Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB)[19]

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Styre

[redigera | redigera wikitext]

Under mandatperioden 2002–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna med stöd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Under mandatperioderna 2006–2014 styrdes kommunen av de borgerliga partierna (Alliansen).

Under mandatperioden 2014–2018 styrde Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet (de rödgröna) med egen majoritet.[20] Efter kommunvalet 2018 tog ett nytt blocköverskridande styre med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna (mittstyret) över makten, då inget block fått egen majoritet och Sverigedemokraterna blivit vågmästare.[21]

Under mandatperioden 2022–2026 styr Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i minoritet. Tillsammans har dessa tre partier en valteknisk samverkan med Utvecklingspartiet Demokraterna.[22]

År Partier
1994–2006 S V MP
2006–2014 M L C KD
2014–2018 S V MP
2018–2022 S MP L
2022– S V MP

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]

Presidium

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026
Ordförande S Klas-Herman Lundgren
Förste vice ordförande S Agneta Erikson
Andre vice ordförande M Magnus Åkerman

Gruppledare

[redigera | redigera wikitext]
Gruppledare
Majoritet S Erik Pelling
Majoritet V Tobias Smedberg
Majoritet MP Linda Eskilsson
Majoritet UP Stefan Hanna
Opposition M Therez Almerfors
Opposition C Ehsan Nasari
Opposition KD Jonas Segersam
Opposition L Jennie Claesson
Opposition SD Maria Rosander

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPCLKDMSDFISE4VUPDEMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197038161710
38161710
8187,0
6417
1973533201013
533201013
8189,7
6318
1976633171213
633171213
8189,7
5625
1979733151016
733151016
8189,1
5130
198273611621
73611621
8190,1
5229
1985634171419
63471419
8188,2
4833
1988631691217
631691217
8184,6
4833
19915283713421
528713421
8184,1
5328
19946347491191
63474919
8185,4
4635
199810247496201
1024749620
8179,68
4536
20029276316614
927616614
8179,69
4338
200662168116221
6216811622
8181,81
4239
201062111684232
6211168423
8184,11
4239
2014822126741552
82212674155
8185,18
4140
201892168861472
9216886147
8186,40
4041
2022112357561482
11235756148
8182,09
4536
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen 18 ledamöter, varav sex tillhör Socialdemokraterna, fyra tillhör Moderaterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har två vardera medan Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna alla har en ledamot vardera.[22]

Presidium 2022–2026
Ordförande S Erik Pelling
Förste vice ordförande V Tobias Smedberg
Andre vice ordförande M Therez Almerfors

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Tillträdde Avgick
 Annika Lindh (S)?31 oktober 2002[23]
 Lena Hartwig (S)1 november 200231 oktober 2006[24]
 Gunnar Hedberg (M)1 november 200631 januari 2012[25]
 Fredrik Ahlstedt (M)1 februari 201231 oktober 2014[26]
 Marlene Burwick (S)1 november 201414 oktober 2018[27]
 Erik Pelling (S) 15 oktober 2018

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
NämndOrdförande Vice ordförande
Socialnämnden V Hanna Victoria Mörck S Loa Mothata
Kulturnämnden Mp Linda Eskilsson S Patrik Hedlund
Miljö- och hälsoskyddsnämnden Mp Klara Ellström S Helena Ersson
Plan- och byggnadsnämnden S Ylva Stadell V Anna Johansson Dahl
Överförmyndarnämnden V Ingrid Burman C Lotta Carlberg
Utbildningsnämnden S Eva Christiernin Mp Erik Wahlström
Idrott- och fritidsnämnden V Karolin Lundström S Maria Patel
Gatu- och samhällsmiljönämnden S Rafael Waters Mp Joachim Höggren
Arbetsmarknadsnämnden S Pavlos Cavelier Bizas V Monica Lindgren Petersson
Namngivningsnämnden V Ylva Larsdotter M Anna-Karin Westerlund
Omsorgsnämnden V Tobias Smedberg Mp David Ling
Äldrenämnden S Asal Gohari Moghadam V Lars Håkan Andersson
Räddningsnämnden S Tobias Lundblad KD Christian Hermanson
Valnämnden S Ulrik Wärnsberg KD Ingemar Virsén

Internationella relationer

[redigera | redigera wikitext]

Uppsala kommun hade i början av 2020-talet ett flertal internationella relationer i syfte att "skapa förutsättningar för att kommunen ska kunna erbjuda bättre och mer kostnadseffektiv service till invånarna, och att Uppsala ska ha en långsiktigt hållbar tillväxt och sysselsättning". Det internationella arbetet hade tre basinriktningar – verksamhetsutveckling, näringsliv och positionering samt bevakning och påverkan. Som en del av det arbetet var kommunen sedan 2015 medlem i Eurocities, en samverkansorganisation för "att stärka storstädernas ställning i EU".[28] Därtill hade kommunen sju vänorter:

DanmarkFrederiksberg, Danmark. (1947-)[29]
EstlandTartu, Estland. (1988-)[29]
FinlandTavastehus, Finland. (1947-)[29]
IslandHafnarfjörður, Island. (1947-)[29]
NorgeBærum, Norge. (1947-)[29]
USAMinneapolis, USA.[28]
SydkoreaDaejeon, Sydkorea.[28]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]
Uppsala universitets huvudbyggnad, Segerstedthuset sett från öster (Slottet), vinter 2018. Arkitekter bland annat: 3XN, Indicum.

Det lokala näringslivet har under lång tid varit tätt knutet till centralorten där universitetet och statliga verk ligger. I början av 2020-talet var cirka 15 procent av de förvärvsarbetande sysselsatta inom utbildning, 20 procent inom vård och omsorg och fem procent inom tillverkningsindustrin. Inom den offentliga sektorn var de största arbetsgivarna kommunen, regionen (vilket inkluderar Akademiska sjukhuset) samt Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Bland större industrier återfinns bioteknikföretaget Cytiva Sweden AB, läkemedelsbolaget Fresenius Kabi AB och Phadia AB som arbetar med medicinsk utrustning. Universitetet har lockat etableringar av kunskapsintensiva företag till kommun, primärt inom branscherna data och läkemedel. I företagsparken Glunten, (Uppsala Science Park) finns Stiftelsen universitet, näringsliv och samhälle (STUNS) som bildats för att stimulera samarbetet mellan universitet, näringsliv och samhällsorgan så som Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning, Läkemedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Andra större näringsidkare i kommunen var Vattenfall AB och Luftstridsskolan (LSS).[12]

Energi och råvaror

[redigera | redigera wikitext]
Användning och tillförsel i ett Sankey-diagram för Uppsala kommun 2017 (Källa: Länsstyrelsen Uppsala län).

Under 2010-talet började den traditionella strukturen för produktion av el att förändras. Tidigare fanns generellt ett mindre antal, ofta stora, elproducerande enheter såsom vattenkraftverk och kärnkraftverk som producerade nästan all el vilken sedan överfördes via långa kraftledningar till elanvändarna då dessa kraftverk ofta är placerade långt ifrån tätbebyggda områden. Detta håller dock på att förändras i och med att mer decentraliserad och lokal energiproduktion av olika slag blivit vanligare, bland annat genom teknisk utveckling hos solkraft och vindkraft men även genom lagringsteknik som exempelvis batterier. Uppsala kommun strävar efter en ökad lokal produktion av el för att bidra till övergången till förnybar elproduktionen, men även för att öka resiliensen för det lokala elektriska nätet.[30]

Vattenfall driftsatte vintern 2020 ett batterilager nära Gränby sportfält. Batterilagret ska stötta det lokala nätet för Uppsala stad och har en installerad kapacitet på 20 MWh och en effekt på 5 MW.[31] Vattenfall beskriver lagret som ett "forsknings- och innovationsprojekt som syftar till att utvärdera på vilka sätt man kan utvärdera ett energilager". I och med driftsättning blev Uppsala den första kommunen i Sverige med den här typen av anläggning.[32]

Uppsalas kraftvärmeverk i Boländerna hade tidigare en turbin på 100 MW vilket motsvarade cirka en tredjedel av Uppsala stads maximala effektbehov.[33] En ny byggnad, Carpe Futurum, invigdes i början av 2022[34] vilken eldar biobränslen. Till denna kommer det vara möjligt att ansluta en turbin för 30 MW lokal elproduktion.[33]

En utbyggnad av solceller för elproduktion pågår i Uppsala kommun som har satt som långsiktigt mål solenergi ska täcka 10-15 % av elanvändningen. Etappmål är 30 MW installerad effekt 2020 och 100 MW 2030.[30][uppföljning saknas] Solel producerar dock främst sommartid på Sveriges breddgrader och bidrar inte mycket till elproduktionen på vintern.

Det fanns i början av 2020-talet ingen vindkraft på större skala utbyggd inom Uppsala kommuns gränser, ej heller i Uppsala län som helhet. En framtida utbyggnation kompliceras också, bland annat till följd av Försvarsmaktens intressen samt att många områden i Uppsala kommun har höga natur- eller kulturvärden.[33]

Strömhagsgruvan öppnade 1842 men stängdes efter en kortare tid. År 1942 återupptogs verksamheten, men genom ett nytt gruvhål. Under de två åren driften pågick upptogs 3920 ton prima järnmalm. Verksamhet var åter igång 1952 men upphörde efter två år.[35]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Transporter

[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av motorvägen på E4 och Ostkustbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Mälartågs regiontåg. Dessutom trafikeras banan norrut av Mälartåg mot Gävle och söderut av SJ, Mälartåg och Stockholms pendeltåg mot Stockholm. Mälartåg har stopp även i Storvreta, Vattholma och Skyttorp. Från Uppsala utgår även Dalabanan, som trafikeras av Mälartåg och SJ, västerut mot Sala.

Under 2020-talet blev planer för en spårvagnslinje i centralorten konkreta. Ett klagomål mot byggprojektet avvisades i mars 2025 av förvaltningsdomstolen.[36]

Från Uppsala utgår riksväg 55 åt sydväst, riksväg 72 åt väster, länsväg 272 åt nordväst, länsväg 290 åt norr, länsväg 288 åt nordöst och länsväg 282 åt öster. De båda senare förbinds av länsväg 273 i nord-sydlig riktning i kommunens östra delar.

Befolkning

[redigera | redigera wikitext]

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 249 896 invånare (31 mars 2026), vilket placerar den på 4:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Uppsala kommun 1810–2025[37][38]
ÅrFolkmängd
1810
  
36 388
1850
  
41 655
1900
  
59 218
1950
  
93 387
1970
  
129 687
1980
  
146 192
1990
  
167 508
2000
  
189 569
2010
  
197 787
2015
  
210 126
2020
  
233 839
2025
  
249 726
Anm: Den 1 januari 2003 avskildes Knivsta kommundel till egen kommun.

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 47 007, eller 22,67 % av befolkningen (hela befolkningen: 207 362 den 31 december 2014).[39]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2024 utgjorde folkmängden i Uppsala kommun 248 016 personer. Av dessa var 57 747 personer (23,28 %) födda i ett annat land än Sverige. Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Uppsala kommun.[40]

Födelseland 31 december 2024[40]
NrLandAntalAndelAndel i
hela riket
1Sverige Sverige190 26976,72 %79,22 %
2Syrien Syrien4 5091,82 %1,85 %
3Iran Iran4 0921,65 %0,82 %
4Irak Irak3 4111,38 %1,35 %
5Finland Finland2 6781,08 %1,19 %
6Eritrea Eritrea2 0520,83 %0,47 %
7Afghanistan Afghanistan2 0330,82 %0,64 %
8Kina Kina1 7940,72 %0,37 %
9Turkiet Turkiet1 7880,72 %0,54 %
10Tyskland Tyskland1 7560,71 %0,55 %

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv

[redigera | redigera wikitext]
Gamla Uppsala fornminnesområde, cirka 1998–2000.

I kommunen finns en av Skandinaviens mest värdefulla kulturmiljöer, Gamla Uppsala. Området var ett religiöst och politiskt centrum på 500-talet. Där hittas exempelvis de tre kungshögarna.[41]

År 2022 fanns 12 statliga byggnadsminnen i kommunen, däribland Uppsala slott[42] med anor från 1500-talet[43] och Botaniska trädgården.[42] Den senare anlades på 1660-talet och skänktes av Gustav III till universitetet 1787.[44]

Kommunvapen

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Uppsala kommunvapen

Vapnets blasonering fastställdes 1943 enligt följande: I blått fält ett gående utåtseende, krönt lejon (leopard) av guld med röd beväring, därest dylik skall användas.[45]

Mellan 1986 och 2018 användes ett märke som var registrerat med följande blasonering: I blått fält ett gående utåtseende, krönt lejon i gult med svart kontur och med röd beväring, därest dylik skall användas. Den svarta konturen och gula färgen stod dock i strid med heraldiska regler om tinkturer och 2018 återtogs det tidigare vapnet.[46]

Uppsalas lejon uppträder första gången som sigill på 1700-talet. Det fastställdes som vapen för Uppsala stad år 1943. Även landskommunerna Björklinge, Bälinge, Gamla Uppsala, Läby och Oland hade haft vapen vars giltighet upphört i samband med sammanslagningar.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • (på engelska) Complete Travel Guide Uppsala. YouGuide TM. 2024 

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Kommunslogans på tillbakagång, Sveriges Television, läs online, läst: 11 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2026, SCB, 12 maj 2026, läs online.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 3 Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Kommuner, lista (på engelska), Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ↑ GeoPostcodes, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ↑ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2026”. Statistiska centralbyrån. 12 maj 2026. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-1-2026/. Läst 20 maj 2026.
  10. ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
  11. ↑ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  12. 1 2 ”Uppsala - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/uppsala. Läst 12 augusti 2022.
  13. ↑ YouGuide (2024), sid.8 , Weather and festivals
  14. ↑ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat.html. Läst 13 augusti 2022.
  15. ↑ ”Örby hagar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/orby-hagar.html. Läst 13 augusti 2022.
  16. ↑ ”Fullerö backar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/fullero-backar.html. Läst 13 augusti 2022.
  17. ↑ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  18. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160217025605/https://www.uppsala.se/contentassets/f09f9e6b994f41408c66064a2da8470b/befolkningsstatistik-statistisk-folder-2015.pdf. Läst 1 september 2015. Statistisk folder 2015
  19. ↑ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2019”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatortN/. Läst 18 januari 2021.
  20. ↑ ”Så fungerar kommunen”. Uppsala kommun. https://www.uppsala.se/organisation-och-styrning/sa-fungerar-kommunen/. Läst 13 oktober 2015.
  21. ↑ Knutsson, Johan (28 september 2018). ”Här är ”mittenstyrets” nya laguppställning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/de-kan-bli-uppsalas-nya-kommunalrad. Läst 24 november 2018.
  22. 1 2 Minoritetsstyre i Uppsala kommun den kommande mandatperioden Arkiverad 18 oktober 2022 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2022-10-18
  23. ↑ Sveriges Radio, 23 oktober 2001: Annika Lindh slutarLäst 15 februari 2016
  24. ↑ Uppsala kommun, Förtroendevald: Lena Hartwig Läst 15 februari 2016
  25. ↑ Sveriges Radio, 31 januari 2012: Sista dagen för Gunnar Hedberg (M) Läst 15 februari 2016
  26. ↑ Uppsala kommun, Förtroendevald: Fredrik Ahlstedt Läst 15 februari 2016
  27. ↑ Forsell, David (15 oktober 2018). ”Pelling (S) blir kommunstyrelsens nya ordförande”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/pelling-s-blir-kommunstyrelsens-nya-ordforande. Läst 24 november 2018.
  28. 1 2 3 ”Så arbetar vi med: Internationella relationer”. Uppsala kommun. https://www.uppsala.se/kommun-och-politik/sa-arbetar-vi-med-olika-amnen/internationella-relationer/. Läst 12 augusti 2022.
  29. 1 2 3 4 5 ”Vänorter”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418170208/http://www.uppsala.se/sv/Kommunpolitik/Internationellt-arbete/Kontaktorter-och-vanorter/Vanorter/. Läst 17 maj 2014.
  30. 1 2 Energiprogram 2050: För ett energisystem som möter effekt- och materialutmaningarna för ett klimatpositivt Uppsala.. Uppsala kommun. 2018-03-14. sid. 15. https://www.uppsala.se/contentassets/8c70693a41a74dd1a7ca4662f63fcd82/energiprogram-kf-2018-03-15.pdf. Läst 16 oktober 2020
  31. ↑ ”Batterilager i Uppsala”. Vattenfall Eldistribution AB. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201020105843/https://www.vattenfalleldistribution.se/vart-arbete/kapacitetsutmaningen/batterilager/. Läst 12 oktober 2020.
  32. ↑ ”Batterilager i Uppsala | Vattenfall Eldistribution”. www.vattenfalleldistribution.se. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220813155011/https://www.vattenfalleldistribution.se/vart-arbete/kapacitetsutmaningen/batterilager/. Läst 12 augusti 2022.
  33. 1 2 3 ”Trygg elförsörjning - Uppsala län”. Länsstyrelsens Meddelandeserie (Länsstyrelsen Uppsala län): sid. 16. 31 augusti 2020. ISSN 1400–4712. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/tjanster/publikationer/trygg-elforsorjning---uppsala-lan.html.
  34. ↑ ”Nya värmeanläggning Carpe Futurum i Uppsala invigd av Vattenfall”. www.energinyheter.se. https://www.energinyheter.se/20220317/26096/nya-varmeanlaggning-carpe-futurum-i-uppsala-invigd-av-vattenfall. Läst 13 augusti 2022.
  35. ↑ ”L1942:1759 GruvområdeÖvrig kulturhistorisk lämning”. app.raa.se. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/5c35a673-1423-4f9f-888a-6401daeec577. Läst 13 augusti 2022.
  36. ↑ ”Gericht weist Einspruch gegen Straßenbahn-Vergabe zurück” (på tyska). Skand.Baunews. ELS GmbH. 25 mars 2025. https://skandbaunews.e-ls.de/2025/03/25/uppsala-darf-vertrag-fuer-strassenbahnprojekt-abschliessen/.
  37. ↑ ”Statistiska centralbyrån”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=.[död länk]
  38. ↑ ”DDB UMU”. http://www.ddb.umu.se/folknet.[död länk]
  39. ↑ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 16 januari 2016)
  40. 1 2 ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2024”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 3 mars 2026.
  41. ↑ ”Gamla Uppsala museum - Upplandsmuseet”. www.upplandsmuseet.se. https://www.upplandsmuseet.se/gamla-uppsala-museum/. Läst 13 augusti 2022.
  42. 1 2 ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 13 augusti 2022.
  43. ↑ ”Uppsala kn, FJÄRDINGEN 33:1 UPPSALA SLOTT”. Riksantikvarieämbetet. https://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?anlaggningId=21300000013609&page=historik&visaHistorik=true. Läst 13 augusti 2022.
  44. ↑ ”Uppsala kn, KÅBO 25:1 BOTANISKA TRÄDGÅRDEN”. Riksantikvarieämbetet. https://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?anlaggningId=21300000013610&page=historik&visaHistorik=true. Läst 13 augusti 2022.
  45. ↑ C.G.U. Scheffer (1967). Svensk vapenbok för landskap, län och städer. Stockholm: Generalstabens litografiska anstalt. sid. 64. Libris 8079834
  46. ↑ ”Protokoll kommunfullmäktige”. Uppsala kommun. 11 juni 2018. https://www.uppsala.se/contentassets/620cad516a5c4aa3acbefdee990cfcba/protokoll-kf-2018-06-11-justerat-med-bilagor.pdf.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Uppsala kommun i Uppsala län
DistriktUppsala kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Andersberg · Asplunda · Berga norr · Björk · Björken · Björklunda · Blomsberg · Bodarna · Borgarbo · Brogården · Brunnby · Bärby och Huggsta · Charlottenberg · Dalby-Säby · Drälinge · Duvboda · Edshamar och Granängen · Eklunda och Marielund · Elinge och Vännstarilund · Fjuckby · Forkarby · Forsa och Eka · Friberga · Fullerö · Funbo Bärby · Graneberg · Granlund · Grimsta och Lundvreten · Gränby · Gränbytä · Grönviken · Gunggräna · Haga och Byle · Hagby · Hammarby östra · Henningsro · Holmskog · Häggeby · Ingvasta · Isgrena · Jobsbo · Johannesberg och Myrängen · Juvansbo · Järlåsa kyrkby · Klappet · Knivsbrunna · Korsnäs · Kuggebro · Kungstomt · Kättslinge · Lejsta · Lill-Moga · Lindsta · Lindvreta · Lisselbo · Lugnet · Lund (Björklinge) · Lund (Ramsta) · Lunda · Långmyran · Marsta · Morängen · Norränge · Nybygget · Nåsten · Näsby · Orrbol · Oxsätra och Sävastebo · Persborg · Pustnäs · Råstaberg · Rörbo · Skeberga · Skuttungeby · Skyttstennäs · Skyttstennäs norr · Skäggesta · Skärfältens · Spångarängen · Stavby · Stenlunda fritidshusområde · Ströby, Bösslinge och Åkerby · Ströbylund, Holmtorpet och Solsäter · Ströja · Svia · Säva · Söderby · Södra Krycklinge · Tibble · Tiby · Tomten · Torresta · Uls-Väsby norr · Vallby, Rasbo socken · Vallby, Vaksala socken · Vedyxa · Viggeby · Västerby · Yresta · Yrestahed · Åkerby by · Ängeby · Ängeby söder · Örkälla · Ösby
Övriga orter
v • r
Kommuner i Uppsala län
Se även: Lista över Sveriges kommuner
v • r
Uppsala
IndelningUppsalas kommunvapen
Underartiklar
Byggnader och
anläggningar
Historia
Övrigt
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Uppsala_kommun&oldid=59421601”