close
Jump to content

Ishan (a̱lyem)

Neet di̱ Wikipedia
               

Á̱ lyuut ati̱kut wuni di̱n Tyap Maba̱ta̱do ja (Maba̱ta̱do)

Ishan
a̱lyem, modern language
TafaEdoid Jhyuk
A̱byinNaijeriya Jhyuk
Yet byin-a̱byinA̱byin Da̱li̱ta, Si̱tet A̱do, Fam A̱cyian Badundung Jhyuk
Ethnologue language status6a Vigorous Jhyuk

Ishan (ku A̱san ku Esan) yet a̱lyem kya ka̱ tai a̱si̱ A̱do ka̱ byia̱ nwunwuat vwuon a̱ni mi̱ Naijeriya. Á̱ shyia̱ di̱ lyuut a̱yaagban swáng a̱lyiat ma̱ng nkwaa̱mbwat a̱gi̱rama a̱lyem Ishan mi̱ di̱ yong huni. A̱lyem ka si̱ byia̱ a̱balilyem ma̱ a̱di̱di̱t nang Ogwa, Ẹkpoma (Ekuma), Ebhossa (Ewossa), Ewohimi, Ewu, Ewatto, Ebelle, Igueben, Irrua, Ohordua, Uromi, Uzea, Ubiaja mbeang Ugboha.[1]

Zwá-a̱lyiat

[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]

Lyulyoot a̱balilyem Ishan ma̱nang Osiruemu (2010) ku tak a̱ni:[2]

A̱lyoot a̱gwomna̱tiA̱lyoot IshanA̱ka̱vwuondyiat/A̱baka̱keangSusot A̱gwomna̱ti Mali
Ekpoma-IruekpenEkuma-IruekpenAkahia, Ayetoro, Egoro, Amede, Eguare, Egoro Eko, Oikhena, Idoa, Igor, Izogen, Uhiele, Ujeme, Ukpenu, Urohi, idumebo, ihumudumuEsan West
EwattoEbhoatoOkhuesan, Emu, OkhueduaEsan South East
IguebenIguebenEbele, Uzebu, Uhe, Ebhosa, EkponIgueben
IlushiIlushiOria, Onogholo, Uzea, UgbohaEsan South East
IrruaUruwaEgua Ojirua, Atwagbo, Isugbenu, Usenu, Uwesan, Ugbohare, Ibori, Edenu, Ibhiolulu, OpojiEsan North East
Ogwa UjogbaOgua UgiogbaUjogba, Amahor, UgunEsan West
OhorduaOkhueduaOhordua, EwohimiEsan South East
UbiajaUbiazaEguare, Kpaja, UdakpaEsan South East
UdoUdoUdo, Ekpon, EkekhenIgueben
UgbegunUgbegunUgbegun, Ugbegun Ebodin, Ekekhen, Ewossa, Ujabhole, UgbelorEsan Central
UgbohaOwahaEmu, Oria, IlushiEsan South East
UromiUrhomwunUzea, Obeidun, Ivue, Ibhiolulu, Awo, Amendokhen, Ebulen, Ekomado, UwesanEsan North East

Zwunzwuo-a̱lyem

[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]

Ishan nyia̱ ta̱m ma̱ng zwunzwuó-a̱lyem ma̱ a̱di̱di̱t. A̱wot, zwunzwuó-a̱lyem Ishan á̱ ku ghwut ndyo di̱di̱ri̱k neet di̱ a̱si̱ Rom ji a̱ni si̱ bai 25:

a, b, d, e, ẹ, f, g, h, i, j, k, l, m, n, o, ọ, p, r, s, t, u, v, w, y, z.

Zwunzwuó-a̱lyem ji nang á̱ baat fafaan a̱ni di̱n cei-di̱n cei si̱ bai ncei 10:

bh, gb, gh, kh, kp, kw (á̱ ka nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nji ba̱t bah), mh, nw, ny, sh.

  1. "Welcome To Esanland Edo state Nigeria". www.edoworld.net. Retrieved 2020-12-19.
  2. Osiruemu, Evarista. 2010. A structural dialectology of Esan. Doctoral dissertation, University of Ibadan.