Apostrofering
Utseende
| Stilfigurer |
|---|
| Dialog |
| Apostrofering · Descriptio · Divisio · Hypofor · Illeism · Prosopopoeia · Ratiocinatio · Retorisk fråga · Sermocinatio |
| Jämförelse |
| Allegori · Antites · Kenning · Liknelse · Metafor · Metonymi · Pars pro toto · Synekdoke |
| Ordlek |
| Malapropism · Oxymoron · Paronomasi · Zeugma |
| Struktur |
| Anastrof · Isokolon · Kiasm · Parallellism · Trikolon |
| Tillägg |
| Evidentia · Hopning · Hyperbol · Perifras · Pleonasm · Polysyndeton · Stegring · Tautologi |
| Upprepning |
| Allitteration · Anadiplos · Anafor · Assonans · Epanalepsis · Epifor · Ploke · Polyptoton · Rim · Symploke · Synonymi |
| Uteslutning |
| Asyndeton · Ellips · Ironi · Litotes · Meiosis |
| Övrigt |
| Antonomasi · Dysfemism · Eufemism · Exclamatio · Katakres |
Apostrofering är en högtidlig hänvändelse reellt eller till tänkt närvarande person; den används som retorisk stilfigur.[1] I senare litteratur också om tilltal av läsaren.
I debattsammanhang avses med apostrofering normalt att en person i sitt anförande direkt har omnämnt en annan debattdeltagare. Den andre har då i regel rätt till replik.
Exempel
[redigera | redigera wikitext]- ”Sjung, o gudinna, om vreden som brann hos peliden Akilles” (Iliaden)
- ”O sena tiders barn!” (till läsarna i Gösta Berlings saga)
- ”Ack, Gösta Berling, starkast och svagast bland människor” (ur Gösta Berlings saga)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”apostrof - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/apostrof. Läst 27 april 2021.